Cirkeln sluts i södra Frankrike, ett möte med ett av Sveriges främsta konstnärspar - Tidningen Kulturen




Blir du lönsam lille vän? Foto: Carl Henrik Tillberg

Konstens porträtt
Verktyg
Typografi
  • Smaller Small Medium Big Bigger
  • Default Helvetica Segoe Georgia Times

Är du lönsam lille vän är utnämnd till Sveriges mest kända målning, men vad hände egentligen med upphovsmakaren Peter Tillberg? Katinka Kant har åkt ned till Aix-en-Provence och hälsat på konstnärsparet Kerstin Schild-Tillberg och Peter Tillberg. En värld där begreppet ’tysta rum’ fått dubbel betydelse.



Peter Tillberg. Foto: Carl Henrik Tillberg

Peter Tillberg. Foto: Carl Henrik Tillberg

 

Utan krisen i Algeriet, Reidar och hans möte med det franska paret, hade vi inte funnits här. Det känns som Sahara går som en röd tråd genom mitt liv, även i mina målningar. Cirkeln är sluten, säger Kerstin.
Blir du lönsam lille vän?  Foto: Carl Henrik Tillberg

Blir du lönsam lille vän? Foto: Carl Henrik Tillberg

Peter Tillbergs konst har alltid fascinerat mig. Hans oljemålningar, akvareller, litografier och inte minst hans skulpturer har fått min fantasi att ta glädjesprång och har satt fart på mina tankar. Han har sedan han gick ut Konsthögskolan 1969 ställt ut fler gånger än de flesta. Hans kreativitet har verkat outtömlig. Det har varit många och stora utställningar på bland annat Moderna museet och Liljevalchs, på utställningen Närvarande på Göteborgs Konsthall 1970 tillsammans med bl.a Ola Billgren och Jan Håfström, och på Millesgården var han en av tolv konstnärer bakom Drömmare 2009. Peter är representerad på Moderna museet i Stockholm, på Göteborgs Konstmuseum, Borås och Örebro Konstmuseer, Ateneum i Helsingfors och Allendemuseet i Santiago de Chile.

Vad hände med honom?

Många skulpturer går vi förbi i stadsrummet utan att tänka på vem konstnären är. Är det en skulptur av Peter Tillberg kanske vi inte vet att det är han som gjort den, men vi glömmer den med all sannolikhet inte. Varje gång jag nämner Peter Tillbergs namn och får jag frågorna: Det var väl han som gjorde målningen Blir du lönsam lille vän? Vad hände med honom? Det var länge sedan han ställde ut. Jag bestämde mig för att ta reda på vad Peter Tillberg gör idag och for till en liten by mellan Arles och Avignon i Provence-Alpes-Côte d’Azur där han och hans hustru, konstnären Kerstin Schild Tillberg, bott de senaste tjugofem åren.

På 70-talets första hälft gjord Peter Tillberg fotorealistiska målningar som blev symboler för det svenska folkhemmet, målningar som Huset mitt emot, där fönstren i funkisfasaden talar om kyla och ensamhet, Jonas och TV:n, Mitt i Sverige och den som Moderna museet i Stockholm köpte Blir du lönsam lille vän? från 1971. Den två gånger tre meter stora målningen av ett trist klassrum med håglösa elever har blivit utsedd till Sveriges mest kända målning. Titeln på målningen hämtade Peter Tillberg från författaren Peter Mosskins självbiografisk skildring, Är du lönsam lille vän som också är en textrad i en sångtext av Peter Mosskin för progg-gruppen Gläns över sjö och strand. Både ÄR och BLIR du lönsam är mer aktuellt är någonsin.

Allt annat än tristess

Idag bor Kerstin och Peter allt annat än i den svenska tristessen, de bor i en fransk liten by med en prunkande trädgård och en svalkande pool. Hibiskusen har stora knoppar, citronträdet mogna frukter, körsbären är ljuvligt söta och rosorna står i full blom. Hela trädgården är en upptäcktsresa. Peters skulpturer finns var jag än vänder blicken. Bronser, träskulpturer och keramikverk.

Byn är den minsta till ytan i hela Provence-Alpes-Cotê d’Azur. Det finns en krog, öppen några dagar i veckan, en mataffär för det nödvändigaste och en liten skola. Mycket mer finns det inte i byn. Det är lugnt och stilla. Det enda som hörs är suset i träden när mistralen tar tag i dem och ett svagt brus från trafiken som passerar byn en bit bort.

Ett eget konstnärligt språk

Redan på Konsthögskolan talade Peter om att hitta sitt konstnärliga språk.
”Mina lärare var Lennart Rohde och Evert Lundquist och jag lärde mig att måla som de gjorde”, har han sagt.

Men han provade på allt från expressionismen, impressionismen, surrealismen och futurismen innan han hittade sitt eget konstnärliga språk. För att hitta språket reste han till London under sitt näst sista år på Mejan 1967-68. Han har sagt att han reste till London för att göra ett val; antingen sluta måla, måla som alla andra eller försöka hitta sitt egna språk.

Peter började måla dörrar, en var ett porträtt av en dörr i hans föräldrahem. Målningarna resulterade i serien Hotellrummet och han hittade början till det som skulle bli hans språk. Ett språk som skapades och föddes i det tysta rummet.

Det andra tysta rummet

Peter Tillberg är lika stilig som han alltid varit, hans blick blixtrar till då och då, han är solbränd och ser vältränad och frisk ut.

Men det tysta rummet har blivit två tysta rum. Peter Tillberg har fått alzheimer och dörren till både orden, minnet och kreativiteten har stängts.

- När Peter hade sin utställning på Konstakademin 2008 började vi, och framför allt Peter, förstå att allt inte stod rätt till. Han har alltid varit aningen disträ. När en vän till oss frågade när en av våra döttrar var född svarade han; när jordgubbarna är mogna, så jag tänkte inte så mycket på det. Men när han var i Örebro för att hämta ett av sina verk, kunde han inte hitta att köra tillbaka till Bromma och sin bror. Det var Peter själv som tog tag i det och kontaktade en läkare. Vi trodde att han var deprimerad men läkaren trodde att det var början till Alzheimer, berättar Kerstin.

- Det värsta är inte att hans minne försvunnit, det värsta är att hans kreativitet gjort det.

I Peters stora ateljé finns otaliga målningar, de flesta vända mot väggarna och inplastade. Peter tar plasten av en stor målning, Spökdrömmar från 1966, ett fantastiskt verk. Och det finns skulpturer som får mitt hjärta att banka vilt av glädje. Fantasifulla skapelser, en del av drivved, andra av gips, brons och keramik. Det är som att strosa runt i en sagovärld.

Och de stora bilderna gjorda i kol till Lars Noréns dikter får mig att tappa andan och Om stenar kunde berätta är ett centralt verk av Peter från 1970-71.

Den sista tiden han målade i olja blev det kraftiga diagonala streck med mer och mer färg och akvarellerna fick runda former. Streck efter streck och cirkel efter cirkel.

- Peter har alltid gjort sina egna färgblandningar, men plötsligen började han fråga mig hur man blandade färgerna. Han övergick till trä och gjorde skulpturer av keramik, säger Kerstin.

Nu är det tyst och stilla i ateljén. Inga nya verk av Peter blir till.

Peter har försvunnit på två sätt; Han har inte ställt ut på många år och han har försvunnit in i sin egen värld.

 

Teckning i kol och krita från mitten av 1990-talet, cirka fem meter bred. Foto: Carl Henrik Tillberg

Algeriet

På det övre planet av ateljén har Kerstin sin ateljé och där finns också gästrummet där jag sover. På väggen mitt emot sängen hänger en fin målning med motiv från Algeriet gjord av Kerstin.

- Varför Algeriet, kan jag inte låta bli att fråga.

- Det är en lång historia som har med Peters gamle barndomsvän, författaren Reidar Jönsson, att göra.

Kerstin berättar hur Reidar som tonåring mönstrade på en båt som gick till Alger och hur han hamnade mitt i den fransk- algeriska konflikten i början av 1960-talet.

- Han undrade sedan i många år på vad som hänt med Alger efter frigörelsen från Frankrike och körde med sin lilla familj genom Europa för att ta båten från Marseille till Alger. På båten träffade de en ung fransk familj, hon läkare och han arkitekt, som skulle arbeta några år i södra Algeriet. De hjälpte Reidar med alla formaliteter. Sedan höll de kontakten i alla år och är fortfarande vänner.

När sedan Reidar bestämde sig för att flytta till Arles några år var det de vännerna som hittade huset till honom. Kerstin och Peter besökte honom, och när båda fått ganska stora konstnärsstipendium bestämde de sig för att hyra ett hus i närheten av Arles under ett år.

- Vi tog barnen med oss och vi är fortfarande kvar. Inte i det hyrda huset som Reidars vänner hittade åt oss men bara några kilometer därifrån.

- Hur hamnade ni i den här lilla byn?

- Skolan i vår by passade barnen bättre, så när vi hittade det här huset som var en ruin, köpte vi det. Monsieur Mistral som ägde det hade bara en annan som var intresserad av att köpa det. Den mannen var hans värste ovän, så vi låg bra till. Arkitekten som ritade ombyggnaden av huset och ateljén är samme man som Reidar träffade på båten från Marseille till Alger. Utan krisen i Algeriet, Reidar och hans möte med det franska paret, hade vi inte funnits här. Det känns som Sahara går som en röd tråd genom mitt liv, även i mina målningar. Cirkeln är sluten, säger Kerstin.

Kanske är det också förklaringen till att Peters utställning på Konstakademin 1999, hette Algeriet, tänker jag.


Vindens kraft

När jag lagt mig på kvällen tänker jag på projekten Kerstin och Peter gjorde tillsammans i mitten av 1980-talet. Peter gjorde scenografin till Fursteslickaren av Lars Norén i regi av Donya Feuer på Dramaten, och Kerstin assisterade, Luftattack med Roy Friberg som gick på turné från Stockholm till Tallinn, Norge, Riga, Naturhistoriska Museet London och i en kyrka i Haag.

- När Luftattack visades i Haag kopplade vi den till en annan utställning vi gjorde om luftenergi som hette Vindens kraft och som visades i en kyrka. Vi fyllde hela kyrkans gång fram till koret med små, små vindsnurror. Men det passade inte damen som skulle inspektera utställningen innan den invigdes. ”Där ska kungen gå! Ni får ta bort snurrorna”, tyckte hon. Det gjorde vi inte, berättar Kerstin.

Det är inte ofta de ställt ut tillsammans, men när de gjort det har det varit i skilda rum och Kerstin använder sitt flicknamn, Kerstin Schild.

- Ställer jag ut i Sverige använder jag mitt flicknamn för att slippa höra: Jaha, är du gift med Peter Tillberg? När jag ställer ut i Frankrike använder jag Tillberg och de frågar om Peter är gift med mig, säger Kerstin och ser ganska nöjd ut.

Ingen frågar längre om hon också målar som så ofta när det gäller konstnärspar.

 

Gipsskulpturer som omringar Nike, Tillbergs utställning på Konstakademin 2007. Foto: Carl Henrik Tillberg

Inget mer motstånd

Kerstin Schild Tillberg har alltid varit något av en rebell, uppvuxen i en borglig familj. Hon gick på Konstfacks linje för dekorativ målning och sedan dess har det rullat på. Hennes bildvärld är fascinerande, som de två collage som hänger i Kerstin och Peters sovrum. Motiven är Karen Blixen. Peter Tillberg är uppvuxen i Viken på den skånska västkusten. Jag funderar på om Peters uppväxt vid och på havet är hans inspiration till drivvedsskulpturerna.

Peter Tillberg har sagt om sitt konstnärskap:

”Det är ett motstånd mot okänsligheten, mot förstelningen, mot fascismen – mot allt som förtingligar människan. Mina bilder är en del av min bearbetning av två möjliga framtidsversioner. Jag måste ju göra motstånd och fortsätta trots allt.”

Det blir inget mer motstånd och ingen fortsättning. Men jag hoppas på en stor retrospektiv utställning av hans verk. Tidigare chefen för Moderna museet i Stockholm, Björn Springfeldt arbetar med det.

 
Katinka Kant

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen