Ivar Ekelunds minnesutställning i Maglehem - Tidningen Kulturen




Essäer om konst
Verktyg
Typografi
  • Smaller Small Medium Big Bigger
  • Default Helvetica Segoe Georgia Times

Ivar Ekelund på Galleri Anna Rochegova i Maglehem




Första dagen av utställningen i Maglehem (som lite oegentligt kallades vernissage - här fanns ingen fernissa som skulle torka) drog en stor publik. Några med hans konst i sina samlingar kom med tavlor de ägt länge.

Annons:



Född 1908 på Söder i Stockholm, till en början yrkesmålare med drömmar om att bli musiker, tidigt politiskt engagerad med hjärtat till vänster, i trettioårsåldern utbildad hos Signe Barth och Isaac Grünewald i Stockholm och Académie de la Grande Chaumière i Paris, österlenbo från 1954 (i Maglehem nära Knäbäck) och en av grundarna till det som blev Östra Skånes Konstnärsgilles (ÖSKG) konstrunda under påsken, tillbaka i Stockholm mot slutet av 1980-talet och inflyttad i ett av KF:s funkishus på Kvarnholmen där han lade ner stor omsorg på sin trädgård, avliden 2002 – se där i en mycket snabb summering Ivar Ekelunds liv.

Han var genom åren en flitig utställare, från den första på Galleri Moderne i Stockholm 1948 där han fick goda recensioner. Det fick han också på alla följande som blev många, bland annat Liljevalchs, Galleri 52, och på olika håll i Skåne, särskilt ofta Galleri Cimbria i Simrishamn som han startade och där han såg till att också andra kunde ställa ut. Hans kollegialitet var omvittnad, liksom hans idealism, och han verkar ha varit en fullständigt prestigelös människa utan behov av att hävda sig på andras bekostnad. När han 1949 fick Ester Lindahls ansedda resestipendium hamnade han i gott sällskap. Samma år fick Lennart Rodhe det, och året innan hade skulptören Arne Jones fått det. Tack vare det målade han längs Rivieran, i trakterna kring Nice.

Nu kan man se representativa delar av hans konst på en stor minnesutställning i Galleri Anna Rochegova i Maglehem, ett par vackra hus nära havet, vitkalkade och med vasstak. Det är en tilltalande samling tavlor som finns på väggarna, i fyra distinkta stilar från olika perioder. För det första tidiga kolteckningar dominerade av hans antifascistiska vänsterengagemang och sympatier med strejkande arbetare. Om han fortsatt med dem hade han kunnat bli en svensk Käthe Kollwitz. För det andra en lång rad skickliga krokiteckningar från Stockholm, kvinnokroppar i ett formspråk som visserligen är stiliserat men inte mera än att de fortfarande är närmre det realistiska än det kubistiska. Några självporträtt i olja är mycket skickliga, det bästa målad med tummen när han inte hade råd med penslar.

Och för det tredje, som utställningens centrala del, de många målningarna med motiv dels från Stockholm, dels från Österlen, och ofta i liggande format. Särskilt imponerande är hans blåskiftande panoramabilder från stockholmska vattenvägar, särskilt dem där delar av Kvarnholmen upptar vänstra fältet. En finns lätt beskuren som försättsbild i Inga Björk Klevbys och Christina Olssons nyutkomna ”Kvarnholmen, vår barndoms ö” som är en vacker bok. Andra i mindre format visar delar av Maglehem och gamla Knäbäck, den fiskeby som låg i vägen när militären ville utvidga skjutfältet vid Ravlunda. Ortsbefolkningens och andras protester hjälpte inte, i efterdyningarna av kalla kriget vägde sådana invändningar fjäderlätt.

Men man for inte så drastiskt och drakoniskt fram att man lät de låga korsvirkeshusen bli skottavla för skjutövningarna utan plockade ner dem, märkte delarna, flyttade dem några kilometer söderut och byggde upp dem igen i parallella rader längs en rekonstruerad bygata. I takt med att växtligheten blev tät ser det ut som om de alltid legat där. Numera vet få utom gammalt folk med gott minne hur det en gång såg ut vid det som blev kanten av skjutfältet (därifrån har jag ljudliga minnen från sextiotalet, utkommenderad på fältövning med hörselskydd från P 6 i Kristianstad. Andra dagen vi var förlagda dit exploderade slutstycket på en kanon, en inkallad stackare lemlästades för livet).

Och för det fjärde Ivar Ekelunds lustfyllda lek med det nonfigurativa. På den abstrakta målning som är upphängd på ytterväggen av galleriet tangerar han kollegan Lennart Rodhes konst. Hans halvt skulpturala tavlor kan ha varit inspirerade av rymdintresset vid mitten av 1950-talet när Harry Martinsons Aniara sattes i bild av Sven Erixon X:et och i ton av Birger Blomdahl (nyss visades deras dystopiska opera i en nyuppsättning på Malmö Opera). I de tavlorna binds avsågade rör samman på raffinerat vis med snören. Hur den fingerfärdige Ivar Ekelund förfor med det får man en aning om i den korta filmsekvensen på den välgjorda och informativa hemsidan om honom och hans konst, se länken här nedan.

Första dagen av utställningen i Maglehem (som lite oegentligt kallades vernissage - här fanns ingen fernissa som skulle torka) drog en stor publik. Några med hans konst i sina samlingar kom med tavlor de ägt länge. På en av dem kunde en som hade bott på bygatan i ursprungliga Knäbäck som grabb identifiera alla husen och vem som levde var, och en vithårig man visade upp vad han vunnit i folkskolans lotteri i Maglehem på femtiotalet, Ivar Ekelunds pennteckning från Sydfrankrike. Det var ett livligt surrande, som det ska vara på lyckade utställningar. Ivar Ekelunds Minnesutställning är väl värd den korta avstickaren från vägen mellan Kristianstad och Simrishamn/Ystad. Den pågår till den 25 juni och har öppet varje dag med undantag av midsommarafton. 

http://u81006121.pwww.webhosting.telia.com/ivar.html

 

Ivo Holmqvist

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen