Ända in i kaklet! - simbassänger i konsten - Tidningen Kulturen




Leandro Erlich“Swimming Pool” The 21 st. Century Museum of Art of Kanazawa, Courtesy the Artist

Essäer om konst
Typografi
  • Smaller Small Medium Big Bigger
  • Default Helvetica Segoe Georgia Times

Simbassängerna låg uppradade i dalen som en flod som ledde ända fram till huset. När Burt Lancaster dyker upp i början av filmen The Swimmer från 1968 har han bara badbyxorna på sig. Han befinner sig hos några bekanta som har ett poolparty när han får idén att simma hem genom grannarnas simbassänger till sitt eget hus. Under dagen träffar han gamla och nya bekanta och simbassängerna blir den röda tråden som binder ihop alla dessa möten som utgör handlingen i filmen.




En sommardag 1952 bad Henri Matisse sin assistent Lydia Delectorskaya att ta med honom till en simbassäng för att studera människor som simmade och dök. Efter besöket beslöt sig Matisse för att skapa sin egen pool och satte upp vita papper i ögonhöjd längs väggarna till hans matsal vid Hôtel Régina i Nice. Här skapade sedan Matisse ett platsspecifikt pappersklippverk där han klippte ut blå figurer av kroppar som simmade och dök i vattnet tillsammans med olika havsdjur. Det hela blev ett dynamiskt verk som löpte runt hela rummet och fick betraktaren att känna att han befann sig i ett poolområde. MOMA köpte verket 1975 och det betraktas idag som ett av hans viktigaste pappersklippverk.
 Alfredo Barsuglia, ”Social Pool ” (2014), Courtesy the Artist

Alfredo Barsuglia, ”Social Pool ” (2014), Courtesy the Artist

Annons:



Kanske simmade Lancaster under dagen i några simbassänger från 1950-talet som till formen påminner om den pool som konstnärerna Elmgreen & Dragset 2016 installerade på högkant vid Rockefeller Center i New York. Konstnärerna kallar sitt verk för Van Gogh’s Ear(2016) för att poolen på högkant påminner om ett öra och en anspelning på konstnären Vincent van Gogh som enligt legenden skar av en del av sitt öra. Under sin karriär har Elmgreen & Dragset återvänt till poolen i sin konst. En av deras första skulpturer bestod till exempel av en trampolin som idag finns som ett permanent verk i Louisiana Museums samlingar där den är installerade utanför ett fönster i museet.

På Venedigbiennalen 2009 gjorde Elmgreen & Dragset verket Death of a Collectordär de lät en kostymklädd vaxdocka ligga och flyta med huvudet nedåt i en liten pool. Innan samlaren, får man anta, tagit sitt liv och dränkt sig i poolen har han ställt sina skor och sockor på poolkanten. Konstnärerna verkar inte ha så höga tankar om konstsamlare om jag tolkar verket rätt. Till Yokohama Triennalen i Japan 2008 skapade duon verket Catch Me Should I Falldär en ung rädd pojke i badbyxor står högt uppe på en trampolin ovanför en liten rund pool. Poolens storlek och djup gör att ett hopp från den höga trampolinen mer påminner om ett cirkusnummer i en tecknad film än något man skulle göra i verkligheten. Det kan också tolkas som en symbol för det ganska skrämmande hoppet eller steget in i vuxenvärlden där man hoppas att någon annan fångar upp en om man skulle falla.

Om du har flugit över Los Angeles eller sett filmer där man gör en överflygning av staden har du säkert noterat att det finns gott om simbassänger i staden. När den brittiska konstnären David Hockney flög över staden i början på 1960-talet så fascinerades han också av det vackra vädret och alla simbassängerna han såg från flygplansfönstret. Simbassängerna kom att bli en viktig motivkrets i hans konstnärskap. I verk som A Bigger Splash(1967) och Peter Getting Out of Nick's Pool(1966) är de privata poolerna som står i centrum. Poolmotivet följer med in på sjuttiotalet med verk som Portrait of an Artist (Pool with two figures), (1972). Intresset för pooler har också lett till att Hockney dekorerade riktiga pooler. 1988 målade han hela bassängbotten på Hollywoods Roosevelt Hotel med blå halvcirklar. Tydligen fanns det en lokal lag om att det var förbjudet att dekorera botten på en bassäng men innan kommunen började måla över konstverket blev man upplyst av en konstsamlare att Hockneys dekoration förmodligen var värt en miljon dollar och kommunen tog då sitt förnuft tillfånga och ändrar på den lokala stadgan.

En sommardag 1952 bad Henri Matisse sin assistent Lydia Delectorskaya att ta med honom till en simbassäng för att studera människor som simmade och dök. Efter besöket beslöt sig Matisse för att skapa sin egen pool och satte upp vita papper i ögonhöjd längs väggarna till hans matsal vid Hôtel Régina i Nice. Här skapade sedan Matisse ett platsspecifikt pappersklippverk där han klippte ut blå figurer av kroppar som simmade och dök i vattnet tillsammans med olika havsdjur. Det hela blev ett dynamiskt verk som löpte runt hela rummet och fick betraktaren att känna att han befann sig i ett poolområde. MOMA köpte verket 1975 och det betraktas idag som ett av hans viktigaste pappersklippverk.

Att se människor som obehindrat går omkring på botten av en pool utan att drunkna är en optisk illusion som Leandro Erlich lyckats skapa i sin installation Swimming Pool(1999). Här kan besökaren genom en dörr komma in till poolens botten som är torr, men ovanför dem finns ett glastak täckt med vatten. Besökare som befinner sig på poolkanten ser vattenytan och hur människor rör sig på botten som om de levde under vattnet. Erlich har även gjort andra märkliga konstverk där han som en illusionist utnyttjar speglar för att få det att se ut som om besökarna hänger på fönsterkarmen eller våghalsigt klättrar på höga hus.

Annars är det i öknen man brukar bli lurade av optiska illusioner i form av hägringar. Den som vandrar omkring i Mojave öknen kanske snubblar över en simbassäng långt från vägar och bebyggelse. Det är nu ingen illusion utan konstverket Social Poolav Alfredo Barsuglia. Poolen är ganska liten 3x1,5 meter och du behöver en nyckel för att öppna den som du kan hämta på MAK Center i Los Angeles. Anledningen till att poolen är låst med ett lock är förmodligen att den är obevakad och man inte vill att varken skräp eller djur ska ramla ner i den och drunkna. Poolens reningsverk drivs av solceller och hela konstverket är gjort i en minimalistisk stil. Det ligger också lång från konstscenens pulserande centrum så det krävs en del ansträngning att hitta dit. Den som ändå lyckas ta sig dit kan uppleva något exklusivt. Jag kan bara tänka mig hur det skulle vara att ligga i poolen på kvällen omgärdad av mörkret och titta upp på stjärnorna. En konstupplevelse man inte lär glömma i första taget.

Mathias Jansson

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen

Cron Job Starts