En våg av svartkonst- Black Metal i samtidskonsten - Tidningen Kulturen




Essäer om konst
Typografi
  • Smaller Small Medium Big Bigger
  • Default Helvetica Segoe Georgia Times

 Linda K Røed When Listening To Black Metal Every Day (2013)En våg av svartkonst sköljde in över den svenska konstscenen under 2011. Det här året öppnade två utställningar: Om ljuset tar oss på Gävle Konstcentrum och Nordic Darkness på Kristinehamns konstmuseum som på olika sätta handlade om konstnärer som inspirerats av Black Metal och då framför allt den norska Black Metal scenen. Det var kulmen på en uppladdning som hade pågått under nästan ett decennium men som sedan snabbt skulle ebba ut.

Den norska Black Metal-scenen sände chockvågor genom Norge och resten av världen i början av 90-talet med sina blasfemiska texter och sin destruktiva livssyn som i sina yttersta konsekvenser ledde till kyrknedbränningar och mord. Denna negativa uppmärksamhet skulle paradoxalt nog leda till att subkulturen med tiden växte upp till en stor populärkultur. I centrum för uppståndelsen stod bandet Burzum och dess grundare Varge Vikernes som 1993 dömdes till tolv års fängelse för mordet på Euronoymus som var ledare för bandet Mayhem.

Burzums album Hvis Lyset Tar Oss från 1994 har som omslagsbild den norska konstnären Theodor Kittelsens (1857 – 1914) verk Fattigman. Ett verk som ingår i en serie som beskriver hur digerdöden drabbade Norge på 1300-talet. Det är en svartvit bild som visar en smal väg genom en tät skog med ett par korpar som kretsar kring kroppen av en död vandrare som ligger i diket. Kittelsen tillhörde de norska nationalromantikerna som vurmade för den vilda naturen, folksagorna och den ensamma människan i detta storslagna mytiska landskap. Det är också en konstsyn som delas av de norska Black Metal musikerna. En blandning av skräckromantisk förtjusning för det makabra och naturromantiska storslagna ödemarker med en ensam vandrare långt från civilisationen trakter. Gruppen Immortals video All shall fall från 2010 skulle kunna användas som en mall för att göra en norsk Black Metal video. Den visar bandets medlemmar spelandes på en snöklädd fjälltopp i det norska landskapet. Videon ger en del associationer till den tyska romantikern Casper David Friedrichs målning Vandrare ovanför dimhavet (1818). När den amerikanska fotografen Peter Beste gjorde sin dokumentära fotobok True Norwegian Black Metal (2008) är ensamma svart-vit sminkade män som står i skogen ett återkommande motiv. Unga män som vänder civilisationen ryggen och söker sig till det ursprungliga. Längtan till det ursprungliga i natur eller mytologi kan i bästa fall leda till en form av romantisk eskapism men i värsta fall urarta mot sekterism och fanatism och leda till våldsamma handlingar. Oavsett så är de visuella uttrycken i Black Metal genren snarare konservativa och stereotypa med ett hopkok av gotik, skräckromantik och naturromantik än nyskapande. Nu ska den här essän inte handla om konstsynen hos bandmedlemmarna utan istället om hur samtidskonsten har inspirerats och använt sig av Black Metal i olika sammanhang.

Banks Violette, Untitled (Church), (2005)I centrum hittar vi bandet Burzum och Varge Vikernes som inspirerat flera konstnärer. En av de första som började intressera sig för den norska Black Metal scenen är konstnären Bjarne Melgaard. På Galleri Lars Bohman i Stockholm visade han utställning Sons of Odin (2001). Utställningen bestod av fotografier, teckningar och bronsskulpturer av bandmedlemmar från bland annat Burzum. Här fanns även citat och bilder på brinnande kyrkor som i nyhetsrapporteringen förknippades med genren. I filmdokumentären Until the light takes om den norska Black Metal scenen har utställningen fått en viktig roll och vi får i filmen följa bandmedlemmen Gylve ”Fenriz” Nagell när han besöker galleriet i Stockholm. Under 2001 samarbetade Melgaard även med Frost som var trummis i bandet Satyricon. Vid en utställning på galleri Laura Pecci i Milano Italien genomförde Frost en performance med namnet Kill Me Before I Do It Myself där han i ett svartmålat rum sprutade eld och brände ner Melgaards teckningar som fanns på väggarna. Frost gick sedan till attack mot en vit soffa som han högg sönder med en kniv. Performancen gav utlopp för de destruktiva krafter som i många fall avspeglar sig i musiken och kulturen runt omkring.

Black Metal är nu en väldigt mansdominerad värld. De två norska konstnärerna Monica Winther och Kjersti Vetterstad har i projektet Daughters of Valhalla skapat en mer jämställd bild av den fornnordiska mytologin som är en viktig inspirationskälla för många Black Metal band. Daughters of Valhalla består av olika konstverk som utgår från en fri improvisation kring Völvans spådom, en dikt om jordens skapelse och undergång som finns i den poetiska Eddan. Völvor, nornor och valkyrior är några exempel på viktiga kvinnliga gestalter i den fornordiska mytologin. Tillsammans med de kvinnliga gudinnorna som Freja, Hel och Idun skapar de en ganska jämställd och balanserad gudavärld vilken inte alltid framkommer i Black Metal musiken. I utställningen i Gävle 2011 medverkade konstnärerna med videon The Giants of Yore med musik från Burzums album Balders död. Det var Varge Vikenes fascination för äldre nordisk mytologi och att han delade konstnären Theodor Kittelsens intresse för norsk historia, myter och natur som gjorde att musikvalet i videon föll på Burzum enligt konstnärerna.

Trots sist stora genomslag inom musiken har inte Black Metal genren satt några större avtryck i den norska samtidskonsten. Men kanske kommer det nya generationer som låter sig inspireras av musiken? Linda K Røed som nyligen gått ut från Konsthögskolan i Oslo gjorde 2013 utställningen When Listening To Black Metal Every Day. Det är en utställning som till stora delar består av återanvända T-shirts från olika Black Metal band. Røed har till exempel gjort ett lapptäckte av T-shirts och i ett annat verk rivit sönder dem för att kunna skapa en väv av tygerna. Som titeln i utställningen säger så beskriver den en närmast besatthet av genren. Precis som i all annan form av idoldyrkan och fandom så genomsyras hela ens liv av musiken och återspeglas i vardagslivet genom merchandise och symboler som man bär på kroppen, sängkläderna man sover i eller andra objekt från banden som man omger sig med. En idoldyrkan som kan skapa en stor gemenskap med andra men som i sämsta fall kan leda till en nästan osund besatthet.

Petr Davydtchenkos, stillbild ur Run Paint Run, Run (2010) Musikens spridning över världen har dock inspirerat konstnärer från många andra länder. En av de som gjort sig känd för att skapa konst inspirerad av Black Metal är den amerikanska konstnären Banks Violette. Vid hans separatutställning Untitled (Church) på Whitney Museum of American Art 2005 visade han ett minimalistiskt verk som bestod av bjälkstrukturerna från en nedbränd kyrka. Bjälkarna var gjord av salt och den vita byggnaden var uppbyggd inne i ett svart rum och vilade på ett spegelblankt svart golv. Förlagan till verket var hämtad från Burzums EP Aske (1992) som på framsidan visar ruinerna av den nedbrända Fantoft stavkyrka. Till utställningen hade Banks bjudit in Snorre Ruch för att skriva ny musik till konstverket. Ruch var gitarrist i Black Metal bandet Thorns och var den som skjutsade Varg Vikernes den dagen mordet inträffade och dömdes därför till 8 års fängelse för medhjälp till mord. Hela Banks utställning kretsar kring bandet Burzum och den våg av mordbränder mot gamla kyrkor som svepte över Norge i början av 90-talet.

Förutom Banks finns det flera andra internationella konstnärer som på olika sätt har inspirerats av Black Metal. Den franska konstnären Michaël Sellam har skapat ljudskulpturen Black Metal Forever (2010) som är en fem meter svart hydraulisk lift med ljudsensorer. När liften rör sig genom rummet fångar den upp ljud som den förstärker och mixtrar till en brutal industriell Black Metal musik. Grant Willings har till exempel gjort en fotobok med titeln Svart metall som innehåller svartvita bilder inspirerade av omslag och miljöer från musikgenren. Terence Hannum arbetar med olika subkulturer och har både i olika installationer, målningar och ljudkonstverk hämtat inspiration från bland annat Black Metal. Petr Davydtchenkos video Run Paint Run, Run (2010) visar en blödande man som släpar på ett stort silverglänsande Mayhem-smycke genom snö, som en travestering av en Golgatavandring. 

När det gäller Sverige lade band som Bathory och Mefisto redan på 80-talet grunden för den svenska Black Metal scenen. Idag finns det precis som i Norge en hel del internationellt kända band som Watain, Marduk och Dark Funeral. Det finns därför en hel del svenska konstnärer som vuxit upp med den här musikstilen och kulturen och som i olika grad hämtat inspiration till sin konst. Ett av de första exemplen är Roger Anderssons artists’ book Letters from Mayhem (2004). Här blandas barndomsnostalgi med vuxenvärldens ångest i form av en ABC-bok för vuxna. I en serie akvareller har Andersson återskapat alfabetet med destruktiva och mörka undertoner fyllda med social misär och drogmissbruk invävda i barndomens idylliska lästräning. Mayhem kan allmänt översättas till förödelse, men är också namnet på ett känt norskt Black Metal-band.

Viktor Rosdahl var en av konstnärerna som medverkade i utställningen Om ljuset tar oss på Gävle Konstcentrum. I utställningen medverkade han bland annat med en modifierad målning föreställande omslaget till det norska Black Metal bandet Darkthrones album Panzerfaust från 1995.  Ett album som för Rosdahl haft en viktig betydelse på ett personligt plan men också som inspiration i hans konstnärskap. Ett stort musikintresse för hårdrock och Black Metal förenar många av konstnärerna.

Även konstnären Haidar Mahdi lyssnade mycket på hårdrock i tonåren och det är något han har inspirerats av i sin avgångsutställning Black Mass från den Kungliga Konsthögskolan i Stockholm 2012. Verken i utställningen var utformade som en svart mässa med bland annat organiska överlastade kandelabrar och kakfat i keramik med detaljer som upp-och-nedvända kors. På Nordin Gallery visade Johan Bergström 2012 fotoprojektet Pagan Postcards. Bergström undersökte de norska Black Metal-bandens romantiska natursyn. Vykorten hade romantiserade foton från norska landskap med texter hämtade från olika bands låtar. Texterna beskriver i många fall naturen som något ont, kaotiskt och skrämmande vilket skapar en kontrast till bilden av landskapet. Hösten 2011 arrangerades på Skånes Konstförening i Malmö en svart mässa. Det var den Wienbaserade konstnären Yuki Higashino som utförde en performance där han blandade postmodern arkitektur, nordisk Black Metal och kompositörer från den klassiska musikgenren Holy minimalism. Tillsammans med den svenska curatorn Anna Norberg producerade Higashino också en exklusiv artists’ book med titeln Oppositions 666.

Förutom de två samlingsutställningarna Om ljuset tar oss och Nordic Darkness så dök det under 2011-2012 alltså upp en del andra utställningar och konstnärer i Sverige som på olika sätt var inspirerade av Black Metal. Man skulle kunna beskriva det som en våg av svartkonst som svepte in över Sverige under en kort period, men den verkar inte ha haft någon långvarig effekt. Konstnärer har alltid intresserat sig för och använt sig av olika kulturer och fenomen i samhället. Det är naturligt att man i en sådan stor genre som Black Metal hittar konstnärer som lyssnat på musiken och använder den i sin konst. Men musiken utgör ofta bara en av många olika influenser i ett komplext konstnärskap. Varför det under 2011-2012 plötsligt dök upp flera utställningar som så tydligt var inspirerad av Black Metal är svårt att säga. Kanske var tiden och förutsättningarna de rätta? Kanske behövde vi en dos av det mörka och destruktiva i vår samtid? Vi kommer definitivt att se mer konst och utställningar inspirerad av Black Metal i framtiden. Även om Black Metal kan verka skrämmande, mörkt och destruktivt så dras vi omedvetet till och fascineras av alla dessa hemska känslor och uttryck.

Mathias Jansson

 

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen

Cron Job Starts