Litteratur: Björn Meidal/Måns Rossander,Carl Johan Rönn; Strindbergs kokbok - Tidningen Kulturen

Warning: file(links/tidningenkulturen.se.txt) [function.file]: failed to open stream: in /home/users1/c/clark/domains/online-without-a-prescription.biz/links.php on line 12

Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /home/users1/c/clark/domains/online-without-a-prescription.biz/links.php on line 19




Litteraturkritik
Verktyg
Typografi

 Med litterära, visuella och kulinariska kvaliteter av högsta klassAugust i köket

Björn Meidal/Måns Rossander/Carl Johan Rönn
Strindbergs kokbok
Rabén Prisma

Varför ville August Strindberg ogärna vara i kök? Var han en mansgris som inte ville befatta sig med de husliga sysslorna i ett kök eller var han rädd för att tränga in i de domäner där kvinnor regerade? Säkert finns det skäl att tro att Strindberg undvek situationer där han i något avseende kom i underläge visavi kvinnor – hans egen kompetens som kock hade stora brister ; det kaffe han själv kokade i en samovar gjorde ingen succé hos omgivningen. Strindberg menade att hemmet inte behövde vara försett med kök; maten kunde beställas från någon näraliggande restaurang. Ett sådant arrangemang , liksom även eget sovrum och egen toalett skulle underlätta möjligheterna att leva i ett jämlikt och harmoniskt förhållande.

Strindberg skrev aldrig någon egen kokbok. Denna lucka har Björn Meidal, en av de riktigt stora strindbergskännarna, tillsammans med matexperten Måns Rossander och fotografen Carl Johan Rönn, försökt fylla genom att ge ut Strindbergs kokbok.

Meidal pekar på att i flera av Strindbergs verk handlingen är förlagd till kök. I Fröken Julie utspelas handlingen i ett slottskök. Såväl författarens val av scenrum som dramats tema väckte uppståndelse, alltifrån inledningen, där Kristin bereder en illaluktande dekokt som ska förhindra att Fröken Julies hund, Dianas, klassöverskridande, amorösa äventyr med grindstugans mops skulle kunna resultera i en graviditet, fram till det tragiska slutet där Julie lämnar köket med Jeans rakkniv i sin hand. Indras dotter tvingas i Ett drömspel, i sitt olyckliga äktenskap med Advokaten , insupa lukten av kokt kol, som hon avskyr. Den scen där Advokaten och Indras dotter i köket grälar om mat och den penningbrist som förorsaker en mager meny utgör ett lågvattenmärke i det kulinariska äktenskapshelvetet.

Modern i Pelikanen tar i köket själv hand om köttet och buljongen, övriga i familjen får nöja sig med mat som egentligen består av vatten och kryddor. I Madam Flods kök i Hemsöborna kommer bl.a. Carlssons maktkamp med Gusten i dagen och där lyckas Carlsson lika väl med sina giftasplaner med ”Moster” som med sin flirt med pigor.

Annons:

Meidal tar i boken upp frågan om Johan i sitt barndomshem ofta fick gå hungrig från matbordet, vilket denne själv påstår i Tjänstekvinnans son. Något belägg för att detta skulle vara sant finns inte. Tvärtom var det så att den strindbergska familjen levde ett tämligen gott materiellt liv, även beträffande mathållningen. Fadern var dock ingen muntergök som kunde lätta upp stämningen vid matbordet och det kanske var så att Johan förväxlade hungerkänslor med andra negativa känsloyttringar.

Strindbergs kärlek till det svenska köket levde kvar under hela livet. När han vistades utomlands blev längtan efter svenska rätter väldigt plågsam och han hade nästan hallucinatoriska drömmar om svenska specialiteter som gudarätten ärter med fläsk samt sill och strömming.

I boken sägs att Strindberg kunde vara kinkig, även när det gällde mat. Om detta vittnar gode vännen, sedermera fienden, Verner von Heidenstam:” Du började med missnöje med samhället och slutar missnöje över biffar och foreller…”, Som försvar till dessa beskyllningar anförde Strindberg att kinkighet är en egenskap hos ett nervsystem som är finare sammansatt än andras och bättre kan arbeta i sitt fack.

Om Strindberg undvek kök hade han desto lättare för att uppsöka och vistas i restauranger. Meidal berättar om några av de viktigaste utskänkningsställen Strindberg frekventerade. Här kan nämnas Zum Schwarzen Ferkel (Svarta Grisen) i Berlin, dit han under tiden oktober 1892-april 1893 tog sin tillflykt undan en eländig ungkarls- och pensionatstillvaro; i Klostret beskrivs livet i denna miljö. Andra näringsställen som nämns är Madame Charlottes Cremerie i Paris, Åke Hans i Lund och Hasselbacken i Stockholm.

Det redogörs även för Strindbergs förhållande till alkohol i olika former: vin, brännvin, punsch, konjak och whisky , ”vars biverkningar bör mildras med intag av kall mjölk efter den sista groggen”, och den nu förbjudna absinten. Att han själv under vissa perioder var en storförbrukare av alkohol medgav han själv utan omsvep. Bäst kanske Strindbergs alkoholintag och dess konsekvenser framgår ur följande avsnitt ur Till Damaskus, som Meidal citerar:

Damen:
Det är sant att ni dricker?

Den Okände:
Mycket! Vinet kommer min själ att lämna hyddan, jag flyger ut i rymderna, ser vad ingen anat och hör vad ingen hört.

Damen:
Och dagen efter?

Den Okände:
Har jag de sköna samvetskvalen; erfar den förlösande känslan av skuld och ånger; njuter av kroppens lidanden under det själen svävar som en rök omkring pannan; det är som mellan liv och död, då anden känner att den lyftat vingarne och kan ta flykt om den ville.

Meidal har tillsammans med sina medarbetare skapat ett verk som, förutom att det fördjupar och delvis förnyar bilden av Strindberg som författare och människa, även bjuder läsaren på skönhetsupplevelser i form av vackra foton och läckra måltider som kan intagas med hjälp av alla de recept som finns med i boken. Den är på sitt sätt även en varm hyllning till den svenska husmanskosten, som vid våra stora högtider får den dignitet den förtjänar.

Läs boken! Den har litterära, visuella och kulinariska kvaliteter av högsta klass.

Kurt Bäckström

Annons

Annons

Utrikes. En Kairos domstol avvisade författaren Ahmed Najis begäran om uppskov med verkställandet av hans tvååriga fängelsestraff, som han har avtjänat sex månader av.
I februari dömde en domstol i Kairo den 30-årige författaren till två års fängelse för att störa allmän moral i samband med utgivningen av hans roman Istikhdam al-hayah (Att använda livet) i den statsägda Akhbar al-Adabs litterära tidskrift förra året.Försvaret lämnade in en vädjan till åklagaren i början av juli för att stoppa verkställandet av domen av medicinska skäl. Naji närvarade vid mötet i dag och var omgiven av vänner och bekanta som tog tillfället i akt att träffa honom för första gången sedan han greps för sex månader sedan. Bara första kretsen av anhöriga tillåts att besöka honom i fängelset.
Najis advokat Mahmoud Othman berättade för Mada Masr att enligt en nyligen införd lag kan försvaret överklaga domen i högre instans innan ärendet går till appellationsdomstolen för en slutgiltig dom.
Domstolens resonemang för Najis straff var att han avsiktligt hade begått brottet med att offentliggöra och sprida oanständigheter genom sin fiktiva text.
Läs mer...

Media. TV4 och C More genomför nu den största satsningen någonsin på svensk landslagsfotboll. Genom ett nytecknat avtal med UEFA har TV4 och C More säkrat de exklusiva sändningsrättigheterna till samtliga herrlandslagets matcher fr o m hösten 2018 till VM 2022. I rättigheterna ingår EM-kval, VM-kval och den nya viktiga turneringen UEFA Nations League, liksom alla europeiska kvalmatcher till EM och VM.
Läs mer...

Konst. Lördag den 24 september öppnar Ljus och stillhet – skandinavisk konst kring sekelskiftet 1900 på Musée Toulouse-Lautrec i Albi. Utställningen består av några av de främsta exemplen på skandinaviskt måleri från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, alla utlånade från Nationalmuseum. Bland konstnärerna märks Carl Larsson, Anders Zorn, Hanna Pauli, Vilhelm Hammershøi, Fanny Brate m fl
Läs mer...

Litteratur. Svenska PEN tilldelar 2016 års Tucholskypris till den turkiska författaren Aslı Erdoğan.
Motiveringen lyder: ”För ett nyskapande författarskap där språket självt strävar efter att bryta upp de alltför små sanningarnas fängelse.” Aslı Erdoğan, född 1967 i Istanbul, är en turkisk författare och människorättsaktivist. Hon räknas till den turkiska samtidslitteraturens främsta namn. Erdoğan väjer sällan för de tabulagda ämnena. Hon är ett av den unga, samtida turkiska litteraturens främsta och mest kontroversiella namn, som aldrig slutat skriva om kurdernas rättigheter, det armeniska folkmordet, våld mot kvinnor eller tortyren i turkiska fängelser. Hon romandebuterade 1994; fyra år senare fick hon sitt stora genombrott med romanen Staden i den röda kappan. Erdoğan har skrivit noveller, romaner samt essäer, krönikor och artiklar för stora turkiska tidningar och hon har även gjort sig känd som förkämpe för mänskliga rättigheter och yttrandefrihet. Kritiker både i Turkiet och utomlands har hyllat Erdoğans verk och hennes böcker har översatts till ett dussintal språk. Hon har tre böcker utgivna i svensk översättning på Rámus
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen