Film: Cézanne och Zola - Tidningen Kulturen




Filmkritik
Typografi
  • Smaller Small Medium Big Bigger
  • Default Helvetica Segoe Georgia Times

Cézanne och Zola. Kulturhistoriens mest kända bromance? Regissören och manusförfattaren Danièle Thompson tar sig an en vänskapshistoria som sträcker sig över 40 år. Danièle Thompson har belönats med massor med priser och prisnomineringar under en lång filmkarriär, som sträcker sig ända tillbaka till 1960-talet. Hon forskade om Cézanne och Zola så länge att hon hävdar att de började kännas som familjemedlemmar.




Vem är egentligen filmen till för?
Cézanne och Zola

Regissör:
Regi: Danièle Thompson

Skådespelare:
Medverkande: Guillaume Canet, Guillaume Gallienne, Alice Pol, Déborah François, Sabine Azéma m.fl.

Land, år:
Frankrike, 2016

Njutafilms

 

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln. Varje köp via denna länk stödjer TK.

Cézanne och Zola - B-romance i Provence

Man kan gissa att det aldrig blev någon matro om de båda kom till middagsbordet samtidigt. Filmen handlar mer om grälsjuka och avundsjuka än om vänskap.

Barndom i Aix-en-Provence

Émile Zola och Paul Cézanne växte upp i Aix-en-Provence och blev BFFs redan som små. Barndomen flyger förbi på ett ögonblick i filmen.

Émile Zola hade en fattig barndom, skrev om sociala orättvisor, blev otroligt rik, berömd och framgångsrik, och skaffade sig snabbt en bekväm, borgerlig livsstil. Ett slags fransk Charles Dickens framgångssaga. 

Paul Cézanne kom från en rik överklassfamilj, han vet att han kommer att ärva "the family pile" och han satsar på att bli målare. Han behöver inte bry sig om utifall han kan försörja sig eller inte. Han har sitt på det torra på livstid.

Avundsjuka och rivalitet

När Zola blir rik och berömd och Cézanne blir refuserad gång på gång, knakar deras vänskap i fogarna. Cézanne vill ju så gärna bli en del av det etablissemang han säger sig förakta. Han häcklar gärna sin gamle vän. Zola i sin tur trivs så bra med sin rikedom och med att vara en del av den mest välbärgade medelklassen. Visst skäms han lite ibland över att allt går så bra, men att skämmas över sin tillhörighet till medelklassen är det mest medelklassiga som finns, och understryker ytterligare Zolas medelklasstillhörighet. Cézanne skäms aldrig, han är överklass och får därmed bete sig precis hur han vill.

Vem är egentligen filmen till för? Är man insatt i historien kommer det inte fram något nytt. För de som inte är insatta i historien är hela presentationen rörig, med ständiga tidshopp i okronologisk ordning, och den allmänna röran förstärks av att de båda gubbarna ser i stort sett lika gamla ut hela tiden, trots att 40 år ska förflyta. Alla kvinnorna är ständigt unga och snygga, även de som ska vara "äldre" enligt dialogen. Till och med skådespelerskan som porträtterar Zolas mamma ser yngre ut än skådespelaren som spelar Zola. 

Missnöjd Cézanne förstör alla sina tavlor

När man ser filmen undrar man hur Cézanne någonsin blev en känd målare. Idag räknas han som en oerhört viktig målare, han är bryggan mellan impressionismen och kubismen, hans postimpressionism banade väg för Braque, Picasso, Matisse och de andra kubisterna. Men Cézannes postimpressionism gör dock inget intryck alls i själva filmen. Inte förrän under eftertexterna då man får se berget Mont Sainte-Victoire vid Aix-en-Provence skifta intryck genom ett otal målningar och utvecklas från ett slags impressionism till något som helt klart pekar fram mot kubismen. Det är mäktigt. Men då är redan filmen över.


Under själva filmen ser man bara en grinig gubbe som skriker, stampar och pratar om rätt nyans av en färg och som gång på gång har värre raseriutbrott än en dagisunge. Tavlor förstörs på löpande band, målardukar stampas på så att klackarna går igenom duken. Kunde han inte målat över och använt dem igen, rikemanssonen? Han måste ha haft ett skyhögt konto hos den tidens Panduro Hobby. Under själva filmens gång har man ingen aning om hur Cézanne lyckas få ihop 1000 målningar som sitt arv till konsthistorien, eftersom han är en sån kolerisk liten gubbe som stampar sönder målningarna så snart han är klar med dem. Inklusive ett porträtt av vännen Zola. Som tog 32 sittningar. 

Postimpressionismen växer fram under eftertexterna

Zola är en framgångsrik journalist och författare av Tintin-snitt - det vill säga otroligt framgångsrik och efterfrågad, men man ser honom knappt skriva en rad.

En målare som inte målar och en författare som inte skriver och en vänskapshistoria där man inte ser någon vänskap - det är det huvudsakliga intrycket när man ser filmen. Man får mest av allt se två griniga gamla gubbar som grälar genom hela filmen. Vem förolämpar vem? Vem utnyttjar vem? Vem har förrått vem? Med sådana vänner behöver man inga fiender. 

"Cézanne och Zola" ger lämnar inte mycket till intryck efteråt. Trots Cézannes postimpressionism. 

Det som är tjusigt är alla utomhusmiljöer - det frossas i snygga naturbilder från Provence. Filmens Cézanne fnyser åt impressionisterna och deras vurm för att vara utomhus - och sedan är vackra utomhusmiljöer ironiskt nog allt som dröjer sig kvar och det enda i filmen som gör intryck. Men det är ännu roligare att vara ute i naturen på riktigt. Cézanne gjorde berget vid Aix-en-Provence berömt, men det finns massor av snygga klippor och vacker natur överallt. Det gäller bara att hitta sin egen plätt. Det är roligare än att titta på griniga gamla gubbar på film.

 

 

Belinda Graham

 

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln. Varje köp via denna länk stödjer TK.

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen