Filmens porträtt - Tidningen Kulturen




×

Varning

JUser: :_load: Det går inte att ladda användare med ID: 168

Filmens porträtt

Barab Bo OdarI den tyske filmskaparen Barab Bo Odars senaste film "The Silence" målas det upp ett idylliskt landskap (i hög grad tack vare Nikolaus Summerers fotografi) med villor i vilka skuggor snart kommer att dyka upp. Robert Rzesaczs klippning leker med olika möjligheter på ett sätt som inte skådats sedan Frederic Willhem Murnaus "Sista skratten", en av den tyska stumfilmens klassiker.

Handlingen sträcker sig över en period på tjugo år och idén utgår från uppfattningen om att det alltid förekommer vanliga människor bakom varje våldsdåd. I centrum står arkitekten med pedofilanlag, Timo Friedrich, spelad av Wotan Wilke Möhring som gör en expressionistisk gestaltning full av vrede och rädsla, den nyblivne änkemannen, kommissarie David Jahn (Sebastian Blomberg) samt fastighetsskötaren Peer Summers (Ulrich Thomsen).
Tidningen Kulturens skribent Roberto Fogelberg Rota haft möjligheten att samtala med regissören kring filmen.

 

 

Läs mer...

Tetsuya Nakashima Ibland har man tur, menar Tidningen Kulturens skribent Roberto Fogelberg Rota, som fick möjlighet att intervjua den uppmärksammade regissören Tetsuya Nakashima under hans besök i Sverige. Regissören är nu aktuell med en Oscarsnominering för sin film "Confessions" (bland annat visad under Stockholm filmfestival i november 2010). Under intervjun utkristalliserades en regissör med lugn framtoning som samtidigt talade fort och var road av de frågor som ställdes till honom.

Hur kom du på idén att filma en bok som "Kokuhaku" och påbörja en undersökning av den japanska tonårsvärlden som idag påverkar miljontals ungdomar runt om i världen?
- Jag var mycket intresserad av denna korta roman och mest av allt av perspektivet i boken, det vill säga den ensamhet och frånvaron av kommunikation som kan förekomma mellan unga människor. Det var en helt ny värld för mig.

Läs mer...

altDen vackra filmen "The Rice Paddy", om en risodlarfamilj, är en film som är ett ypperligt bevis på fransk filmteknik i asiatisk miljö, menar Roberto Fogelberg Rota som också fick möjlighet att träffa regissören Xiaoling Zhu under hennes närvaro i samband med festivalen.

Skulle du kunna berätta för oss hur du fick idén till filmen och varför har du valt en nästan typisk hollywoodsk struktur med tre akter när själva berättandet är mycket mer nertonat och avdramatiserat?
- Jag ritade den första storyboarden över idén om riset, vilket i Asien är lika viktigt som vetet i Europa. Jag ville göra en snarast dokumentär film om det och hittade historien i mina hemtrakter, befolkande av en minoritet, Dongfolket, som är en tibetansk/burmesisk folkgrupp vid Guizhou. Min film förändrades när jag fann en 12-årig flicka, Yang Yingqiu, som blev huvudrollsinnehaverska i filmen. Vårt möte var verkligen slumpmässigt. Jag ville söka efter en by där det fanns så få moderna inslag som möjligt. Jag hittade denna ytterst välbevarade by, som nu tyvärr är helt nerbrunnen. Mamman Yang Xiaoyuan hade fotograferats av filmens fotograf för tjugo år sedan, eftersom hon var den vackraste kvinnan i trakten.

Läs mer...

Phang Dang Di I likhet med det som hände i Japan från 1600-talet till andra hälften av 1800-talet, stängde Vietman, efter sina vinster i kriget mot USA och Kina, dörrarna mot omvärlden. För tjugo år sedan skedde återigen en öppning och marknadsekonomin tog vid i landet. Om dessa förändringar, sedda ur en liten pojkes ögon, handlar regissören Phang Dang Dis film, "Bi, Don't Be Afraid" som belönades i kategorin bästa debut på Stockholms filmfestival. Stockholm filmfestivals motivering lydde enlig följande: "Regissören har med ett skimrande flöde av scener skapat en magnifik skildring av människor som söker fly sin ensamhet, en film där människor fångas genom sitt beteende snarare än en konventionell intrig." Om detta ämne och mycket annat kom också Tidningen Kulturens intervju med regissören, ledd av Roberto Fogelberg Rota, att handla då regissören var på besök i Sverige.

Läs mer...

Anne Riitta CicconeTidningen Kulturens Roberto Fogelberg Rota har träffat regissören Anne Riitta Ciccone med anledning av filmen "Il prossimo tuo" (Din nästa) från 2008, en film om tre berättelser i tre olika europeiska länder. Filmen visades i Sverige under Italienska Filmfestivalen 2010. Under intervjun gav regissören också ett par synpunkter på användningen av 3D-teknologi, som hon håller på att experimentera med, ett experiment som inom kort kanske kommer att föra henne till Norrland för en filminspelning.

Skulle du kunna berätta för mig hur du fick idén till en så djärv film och hur kunde du hitta så lämpliga platser i Rom, Helsingfors och Paris?
- Jag fick idén efter terrordåden i Madrid 2004. Då hade terrorism gjort sitt intrång i Europa. Jag ville göra en film om den eviga frågan, vår relation till "de andra". Jag valde tre städer i Europa: Paris i centrum, i nord Helsingfors, där jag föddes, och Rom i syd. Jag ville använda mig av tre språk. Ett av dem var finska, som inte ens är ett indoeuropeiskt språk. Jag vill visa likheter men även olikheter. Lite kuriosa: i min film dricker folk alltid kaffe och där finns redan i denna gemensamma vana stora skillnader mellan Italien, Frankrike och Finland. Jag är född i Finland bor i Rom, och ville ta med en stad som har betytt mycket för min utveckling, Paris, man kan tillägga att min pappa var sicilianare och hans gamla mormor kom ifrån Frankrike. För mig var det viktigt att ha alla platser klara innan vi började med filmens inspelning.

Läs mer...

Susanne Bier. Bild: Ebba BandhSusanne Bier behöver ingen presentation. Filmälskare i hela välden är belåtna med hennes filmer. Hon har skrivit in sitt namn bland de stora nordiska filmskaparna tillsammans med Carl Theodor Dreyer, Ingmar Bergman och Bo Widerberg. Hon har varit så vänlig att svara på mina "besvärliga frågor" som jag hoppas kommer att ge oss fingervissning om den nya filmen och hennes karriär.

Jag vill börja med att tacka så mycket för din senaste film "Hämnden" som betytt mycket för mig. Jag såg i Christians roll (som för mig är den centrala i filmen) en likhet med Hamlet, mest för platsen där han bor, men även en likhet med Oidipus på grund av hans spända relation till fadern. Är du överens med mig?
- Det är kul att du såg dessa likheter, men jag har inte tänkt på det. Det är upp till dig och till andra åskådare att tolka filmen. Den är inte någon film om relationer mellan ungdomar. Det är en film som handlar om detta tema, som reflekteras i den vuxna världen. När det gäller Oidipus och Hamlet är det en sak som stämmer, men vi har inte arbetat genom den principen, men det är fullt möjligt, att finna likheter. Vi har intet tänkt så mycket på dessa ärketyper. Kanske fanns de i vårt bakhuvud när vi skrev, utan att vi var medvetna om man även skulle kunna se dem.

Läs mer...

Intervju med Tonchy Antezana

Tonchy Antezana på jobbet

 

Radio Bolivia är en före detta förening, men i dag ett aktiebolag för vilket den bolivianske intellektuelle Gabriel Paleque är ansvarig. Radiostationen har en viktig funktion för spansktalande i Sverige och tack vare Radio Bolivia har den svenska publiken fått möjlighet att möta Tonchy Antezana. Tonchy Antezana är en sympatisk ungdomlig man som verkar ha kommit från en av Sergio Leones filmer och han har varit vänlig att låta mig intervjua honom.

Skulle du kunna berätta för oss lite om den bolivianska filmen som har varit tämligen okänd i Europa? På senare tid har också Hollywood haft produktioner som spelats in i Bolivia, exempelvis Steven Söderbergs "Che Guevara Guerilla General" och även Marc Forsters "Quantum of Solace". Har dessa utländska produktioner påverkat den bolivianska filmindustrin och hur vanligt är det med samproduktioner? Har den nya samhällsandan med president Morales påverkat filmindustrin?

Läs mer...

Maya Deren (1917-1961) var en pionjär inom den amerikanska efterkrigstidens avantgardefilm. Feministisk inspiratör, banbrytande koreograf, Voodooprästinna, etnograf, filosof, dansare och poet. Ett "flower child" före sin tid som vägrade låta sitt stora krulliga hår klippas i tidsenliga frisyrer och som klädde sig helt efter eget huvud. Inte undra på att denna fascinerande multitalang inspirerat mängder av konstnärer inom olika områden, och fortfarande lockar åskådare och beundrare.

Läs mer...

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen