Hur påverkades Ingmar Bergman av August Strindberg? - Tidningen Kulturen




Essäer om film
Verktyg
Typografi

Hon läser högt ur Ett Drömspel som hon ska sätta uppÅr 1986 fick Ingmar Bergman stora problem med en uppsättning av August Strindbergs Ett Drömspel. Sjuka skådespelare och annat elände försvårade repetitionerna. Makterna tog över, tyckte han. Den där djävla dåren Strindberg kan slänga sig i väggen, menade demonregissören. Först tolv år senare med en radioteateruppsättning av Oväder och med Erland Josephsson i huvudrollen togs Strindberg till nåder igen. Men livet igenom - alltsedan yngre tonår då han fick 60 kronor av en rik faster och köpte flera av Strindbergs verk för pengarna - hade författargiganten stort inflytande på Bergmans konstnärliga skapande. Ibland en relation med avbrott och avståndstagande men i grunden hållbart som ett äktenskap av äldre modell.

Det finns likheter mellan herrarna både avseende person och konstnärskap. Inflytandet av en luthersk arbetsmoral är uppenbart. Arbetsdagarna var hårt reglerade, präglade av rutiner. Tidiga morgonpromenader följdes av koncentrerat och effektivt arbete. Deras syn på sanningskrav var hård, känsligheten inför orättvisor, verkliga eller inbillade, var ibland gränslös. Ilska och hat fanns där men fick delvis olika uttryckssätt: Strindberg var i det direkta mötet oftast timid och vänlig, utbrotten kom i ”nästa roman” medan Bergmans raseriutbrott mot omgivningen kunde vara mycket skrämmande och kränkande; hans sågning av Torsten Flink på Dramaten inför ett gästspel i New York innehöll alla tänkbara schatteringar från faderligt milt förebrående till brutal avrättning.

Lappar med klagomål kan vara talande, som vi vet från t.ex. gemensamma tvättstugor. Båda männen gnällde ofta hos sina hushållerskor om mat och städning. Här kom bådas pedanteri och kinkighet i dagen.

I Bergmans filmer och teaterproduktioner hittar man påverkan från Strindberg. I Smultronstället är tids- och rumsfaktorn upplöst: Professor Borg förflyttar sig obehindrat mellan tid och rum. Vilsen och förvirrad vandrar han i solbleka och bländande landskap utanför den verkliga världen; mardrömssekvenser är särskilt suggestiva. Allt kan ske, allt är möjligt, precis som i Ett Drömspel. Samma gemensamma nämnare hittas hos Persona, där karaktärerna går ut och in i varandra, och Drömspelet.

Protester mot överhet och auktoriteter, inte minst fadersuppror, blir tydliga i filmen Hets, vars manus den unge Bergman skrev. Alf Sjöberg regisserade men Bergman fick ansvara för slutscenen, där den unge och orättvist behandlade gymnasisten på Söder hytter med näven mot alla Caligula och staden Stockholm, precis som Arvid Falk gjorde i Röda Rummet. I Fanny och Alexander spåras påverkan från Tjänstekvinnans son. Biskops Vergérus omilda behandling av Alexander kan jämföras med Johans gräl med fadern om muttrarna.

I Bergmans filmer och teaterproduktioner hittar man påverkan från StrindbergEtt inslag av magister- elevförhållande ingår även i Smultronstället. - Även i teateruppsättningar, t.ex. i den snart tidsaktuella Påsk lät sig Bergman influeras av Strindberg.

När Bergman bodde på Karlavägen i Stockholm i närheten av det hus där Strindberg en gång hade sin bostad påstod han att han ibland kunde höra Schumanns Aufschwung spelas på piano. Det var det stycke Strindberg tyckte sig höra under sin infernokris i Paris i Hotel Orfila. Ett bra exempel på vilket slags roll Strindberg spelade i Bergmans liv.

Kvar står även minnet av scenen i Fanny och Alexander, där Alexander ligger i sin farmors knä. Hon läser högt ur Ett Drömspel som hon ska sätta upp. Året i handlingen är 1907, relationen med Harriet Bosse med äktenskap, därefter verkliga och telepatiska möten är snart helt avslutad och Strindberg går inom kort sin sista tid i Blå Tornet till mötes. I fråga om äktenskap och kvinnor kan många paralleller dras mellan våra två stora. Men det är en annan historia.

Kurt Bäckström
Ingmar Bergman om August Strindberg
http://www.youtube.com/watch?v=Bc8DpjM4c-c

 Kommentar

Det äger sin riktighet att Ingmar Bergman tog starka intryck av Strindberg både i sina filmer och sina teateruppsättningar. Ytterligare några exempel på det anförde jag i en artikel i Tijdschrift voor Skandinavistiek för en del år sedan, i årgång 19 nr 2 - där försökte jag visa att Bergman var fenomenal inte bara på att låta sina verk bli en ekokammare av andras, utan att han också bedrev en avancerad intertextualitet inom sitt eget fiktiva universum:

http://dpc.uba.uva.nl/cgi/t/text/get-pdf?c=tvs;idno=1902a06
Ivo Holmqvist

 

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Film. Victor Lindgrens film Kometen är som enda svenska kortfilm uttagen till tävlan på Berlins filmfestival i sektionen Berlinale Shorts. Kometen är en tolkning av författare Melker Garays novell med samma titel. Victor Lindgren har skrivit manus till filmen och skådespelare Abdi Aziis har varit viktig för arbetet med gestaltningen.
Kometen är producerad av Therese Högberg på Bautafilm AB i samproduktion med Melker Garay/MBG International AB. Med stöd av Film i Västerbotten. Victor Lindgren tävlade senast på Berlin filmfestival 2013 där han prisades med en Teddy Award för den uppmärksammade kortfilmen Ta av mig med Jaana Bringlöv Ekspong och Björn Elgerd. Kometen får sin premiär i svenska programmet på Göteborgs filmfestival (27 januari – 8 februari) där omkring 60 nya svenska kortfilmer premiärvisas
Berlin filmfestival 2017 pågår mellan 9-19 februari.
Läs mer...

Konst. I en av de vanligast förekommande representationerna av natur, den populära
och underhållande naturfilmen på TV grundläggs våra föreställningar kring vad
som är naturligt, det vill säga, var gränsen mellan natur och kultur ska gå. Det
finns med andra ord inga objektiva avbildningar av natur, bara tolkningar, vilka
är beroende av historiska, kulturella och samhälleliga kontexter. Lars Brunström har alltid lekt och överskridit dessa konstruktioner och gränser med sitt mekaniska menageri av “naturtrogna djur”, i ett slags transliknande rörelsemönster, så långt man kan komma ifrån dagens actionskapande naturfiktioner på TV. Och nu har Lars Brunström kommit till den kanske minst älskade djurarten, nekrofager (asätare), fullmatade med våra kulturellt betingade, negativa föreställningar kring asätarens girighet och tjuvaktighet, samtidigt som dessa, i våra ögon, smutsiga spejare är naturens största renhållningsarbetare.
Vernissage – fredagen den 13 januari kl 17-20 Utställningen pågår t.o.m. 5 februari
TEGEN2 – öppettider: fre-sön 12 – 17 Bjurholmsg. 9b, Stockholm, T-bana Skanstull
Läs mer...

Musik. ETER Festival är en tolvtimmars upplevelse som har premiär på Mejeriet på fredag! Från klockan tre på eftermiddagen fylls huset med experimentell musik, synthloppis, workshops i musikproduktion och en hel del elektronik-nörderi för att sedan övergå i klubb fram till klockan tre på natten. Det är fri entré under hela dagen och en bra bit in på kvällen.
Det bjuds på ett sprudlande program med allt från melankolisk electronica till ljudmåleri med Sveriges enda Soundpainting-grupp. Festivalen lyfter fram lokala musikakter och kulturaktörer och genomförs i samarbete konsttidskriften Little Finger, med stöd från Vinterlund. Mejeriet STORA SÖDERGATAN 64 | 223 23 LUND | 046-13 13 47 WWW.KULTURMEJERIET.SE
Läs mer...

Media.
En tänkande talkshow med Eric Schüldt Idévärlden är programmet där kloka människor lägger pannan i djupa veck och går till botten med de stora frågorna. Ordentligt. Tre tänkare vrider och vänder på ett ämne under en timme med start söndag 15 januari kl.20.00 i SVT2.
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen