Hur påverkades Ingmar Bergman av August Strindberg? - Tidningen Kulturen




Essäer om film
Verktyg
Typografi

Hon läser högt ur Ett Drömspel som hon ska sätta uppÅr 1986 fick Ingmar Bergman stora problem med en uppsättning av August Strindbergs Ett Drömspel. Sjuka skådespelare och annat elände försvårade repetitionerna. Makterna tog över, tyckte han. Den där djävla dåren Strindberg kan slänga sig i väggen, menade demonregissören. Först tolv år senare med en radioteateruppsättning av Oväder och med Erland Josephsson i huvudrollen togs Strindberg till nåder igen. Men livet igenom - alltsedan yngre tonår då han fick 60 kronor av en rik faster och köpte flera av Strindbergs verk för pengarna - hade författargiganten stort inflytande på Bergmans konstnärliga skapande. Ibland en relation med avbrott och avståndstagande men i grunden hållbart som ett äktenskap av äldre modell.

Det finns likheter mellan herrarna både avseende person och konstnärskap. Inflytandet av en luthersk arbetsmoral är uppenbart. Arbetsdagarna var hårt reglerade, präglade av rutiner. Tidiga morgonpromenader följdes av koncentrerat och effektivt arbete. Deras syn på sanningskrav var hård, känsligheten inför orättvisor, verkliga eller inbillade, var ibland gränslös. Ilska och hat fanns där men fick delvis olika uttryckssätt: Strindberg var i det direkta mötet oftast timid och vänlig, utbrotten kom i ”nästa roman” medan Bergmans raseriutbrott mot omgivningen kunde vara mycket skrämmande och kränkande; hans sågning av Torsten Flink på Dramaten inför ett gästspel i New York innehöll alla tänkbara schatteringar från faderligt milt förebrående till brutal avrättning.

Lappar med klagomål kan vara talande, som vi vet från t.ex. gemensamma tvättstugor. Båda männen gnällde ofta hos sina hushållerskor om mat och städning. Här kom bådas pedanteri och kinkighet i dagen.

I Bergmans filmer och teaterproduktioner hittar man påverkan från Strindberg. I Smultronstället är tids- och rumsfaktorn upplöst: Professor Borg förflyttar sig obehindrat mellan tid och rum. Vilsen och förvirrad vandrar han i solbleka och bländande landskap utanför den verkliga världen; mardrömssekvenser är särskilt suggestiva. Allt kan ske, allt är möjligt, precis som i Ett Drömspel. Samma gemensamma nämnare hittas hos Persona, där karaktärerna går ut och in i varandra, och Drömspelet.

Protester mot överhet och auktoriteter, inte minst fadersuppror, blir tydliga i filmen Hets, vars manus den unge Bergman skrev. Alf Sjöberg regisserade men Bergman fick ansvara för slutscenen, där den unge och orättvist behandlade gymnasisten på Söder hytter med näven mot alla Caligula och staden Stockholm, precis som Arvid Falk gjorde i Röda Rummet. I Fanny och Alexander spåras påverkan från Tjänstekvinnans son. Biskops Vergérus omilda behandling av Alexander kan jämföras med Johans gräl med fadern om muttrarna.

I Bergmans filmer och teaterproduktioner hittar man påverkan från StrindbergEtt inslag av magister- elevförhållande ingår även i Smultronstället. - Även i teateruppsättningar, t.ex. i den snart tidsaktuella Påsk lät sig Bergman influeras av Strindberg.

När Bergman bodde på Karlavägen i Stockholm i närheten av det hus där Strindberg en gång hade sin bostad påstod han att han ibland kunde höra Schumanns Aufschwung spelas på piano. Det var det stycke Strindberg tyckte sig höra under sin infernokris i Paris i Hotel Orfila. Ett bra exempel på vilket slags roll Strindberg spelade i Bergmans liv.

Kvar står även minnet av scenen i Fanny och Alexander, där Alexander ligger i sin farmors knä. Hon läser högt ur Ett Drömspel som hon ska sätta upp. Året i handlingen är 1907, relationen med Harriet Bosse med äktenskap, därefter verkliga och telepatiska möten är snart helt avslutad och Strindberg går inom kort sin sista tid i Blå Tornet till mötes. I fråga om äktenskap och kvinnor kan många paralleller dras mellan våra två stora. Men det är en annan historia.

Kurt Bäckström
Ingmar Bergman om August Strindberg
http://www.youtube.com/watch?v=Bc8DpjM4c-c

 Kommentar

Det äger sin riktighet att Ingmar Bergman tog starka intryck av Strindberg både i sina filmer och sina teateruppsättningar. Ytterligare några exempel på det anförde jag i en artikel i Tijdschrift voor Skandinavistiek för en del år sedan, i årgång 19 nr 2 - där försökte jag visa att Bergman var fenomenal inte bara på att låta sina verk bli en ekokammare av andras, utan att han också bedrev en avancerad intertextualitet inom sitt eget fiktiva universum:

http://dpc.uba.uva.nl/cgi/t/text/get-pdf?c=tvs;idno=1902a06
Ivo Holmqvist

 

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Litteratur. Melker Garay, Anna-Lena Brundin och Jan Sigurd gästar Malmö 16 februari
Bokaktuella författaren Melker Garay kommer till Moriska Paviljongen i Malmö klockan 19 torsdagen den 16 februari. Med sig på scen har han artisterna och författarna Anna-Lena Brundin samt Jan Sigurd. Tillsammans bjuder de på en kväll med spännande samtal om litteraturen och samtiden samt också på musik från de lika skivaktuella artisterna.
Läs mer...

Scen. Teater Slávas aktör sedan 20 år, prisas när Huddinge kommun uppmärksammar extraordinära insatser i kultur och föreningsliv. Elin Tisell har utmärkt sig genom sin konstnärliga gärning inom den fysiska teatergenren samt sitt djupa pedagogiska engagemang för barn och unga.
Inte minst som grundare av "Slávas unga", öppen träning i fysisk teater som erbjuds gratis varje vecka. Det har vuxit fram som en trygg mötesplats i gemenskap och skapande, där inte minst asylsökande ungdomar kan mötas med infödda.
Läs mer...

Konst. Ida Thunströms nya verk utgår från hudens psykiska betydelse, som en tunn och bräcklig gräns mellan identiteten och världen utanför – en minneskarta, där tiden och historien lämnar sina avtryck och spår, i lager på lager, där också det gemensamma:  det skakiga nuet, och alla lagren bakåt framträder, i håligheter, revor, och sprickor. Ett sårigt blottande som kanske handlar om att besvärja rädslan inför att förlora kontrollen över gränserna: jagets, identitetens, ordningens – likväl nationens gränser. En kollektiv erfarenhet djupt grundad i det mänskliga psyket.
Vernissage 18 november kl 17-20 Utställningen pågår t.o.m. 6 December
TEGEN2 – öppettider: fre-sön 12 – 17  Bjurholmsg. 9b, Stockholm, T-bana Skanstull 
tel. 070-7161923 070-2855777  Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. www.tegen2.se
Läs mer...

Utrikes. Turkiets statliga nyhetsbyrå meddelade igår att turkiska åklagare kräver livstids fängelse för författaren och människorättsaktivisten Aslı Erdoğan, som anklagas för samröre med en beväpnad terrororganisation. På tisdag skulle hon ha tagit emot Tucholskypriset i Stockholm. Hon tilldelas priset med motiveringen: ”För ett nyskapande författarskap där språket självt strävar efter att bryta upp de alltför små sanningarnas fängelse.”
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen

Cron Job Starts