Essäer om film
Verktyg
Typografi

Hon läser högt ur Ett Drömspel som hon ska sätta uppÅr 1986 fick Ingmar Bergman stora problem med en uppsättning av August Strindbergs Ett Drömspel. Sjuka skådespelare och annat elände försvårade repetitionerna. Makterna tog över, tyckte han. Den där djävla dåren Strindberg kan slänga sig i väggen, menade demonregissören. Först tolv år senare med en radioteateruppsättning av Oväder och med Erland Josephsson i huvudrollen togs Strindberg till nåder igen. Men livet igenom - alltsedan yngre tonår då han fick 60 kronor av en rik faster och köpte flera av Strindbergs verk för pengarna - hade författargiganten stort inflytande på Bergmans konstnärliga skapande. Ibland en relation med avbrott och avståndstagande men i grunden hållbart som ett äktenskap av äldre modell.

Det finns likheter mellan herrarna både avseende person och konstnärskap. Inflytandet av en luthersk arbetsmoral är uppenbart. Arbetsdagarna var hårt reglerade, präglade av rutiner. Tidiga morgonpromenader följdes av koncentrerat och effektivt arbete. Deras syn på sanningskrav var hård, känsligheten inför orättvisor, verkliga eller inbillade, var ibland gränslös. Ilska och hat fanns där men fick delvis olika uttryckssätt: Strindberg var i det direkta mötet oftast timid och vänlig, utbrotten kom i ”nästa roman” medan Bergmans raseriutbrott mot omgivningen kunde vara mycket skrämmande och kränkande; hans sågning av Torsten Flink på Dramaten inför ett gästspel i New York innehöll alla tänkbara schatteringar från faderligt milt förebrående till brutal avrättning.

Lappar med klagomål kan vara talande, som vi vet från t.ex. gemensamma tvättstugor. Båda männen gnällde ofta hos sina hushållerskor om mat och städning. Här kom bådas pedanteri och kinkighet i dagen.

I Bergmans filmer och teaterproduktioner hittar man påverkan från Strindberg. I Smultronstället är tids- och rumsfaktorn upplöst: Professor Borg förflyttar sig obehindrat mellan tid och rum. Vilsen och förvirrad vandrar han i solbleka och bländande landskap utanför den verkliga världen; mardrömssekvenser är särskilt suggestiva. Allt kan ske, allt är möjligt, precis som i Ett Drömspel. Samma gemensamma nämnare hittas hos Persona, där karaktärerna går ut och in i varandra, och Drömspelet.

Annons:

Protester mot överhet och auktoriteter, inte minst fadersuppror, blir tydliga i filmen Hets, vars manus den unge Bergman skrev. Alf Sjöberg regisserade men Bergman fick ansvara för slutscenen, där den unge och orättvist behandlade gymnasisten på Söder hytter med näven mot alla Caligula och staden Stockholm, precis som Arvid Falk gjorde i Röda Rummet. I Fanny och Alexander spåras påverkan från Tjänstekvinnans son. Biskops Vergérus omilda behandling av Alexander kan jämföras med Johans gräl med fadern om muttrarna.

I Bergmans filmer och teaterproduktioner hittar man påverkan från StrindbergEtt inslag av magister- elevförhållande ingår även i Smultronstället. - Även i teateruppsättningar, t.ex. i den snart tidsaktuella Påsk lät sig Bergman influeras av Strindberg.

När Bergman bodde på Karlavägen i Stockholm i närheten av det hus där Strindberg en gång hade sin bostad påstod han att han ibland kunde höra Schumanns Aufschwung spelas på piano. Det var det stycke Strindberg tyckte sig höra under sin infernokris i Paris i Hotel Orfila. Ett bra exempel på vilket slags roll Strindberg spelade i Bergmans liv.

Kvar står även minnet av scenen i Fanny och Alexander, där Alexander ligger i sin farmors knä. Hon läser högt ur Ett Drömspel som hon ska sätta upp. Året i handlingen är 1907, relationen med Harriet Bosse med äktenskap, därefter verkliga och telepatiska möten är snart helt avslutad och Strindberg går inom kort sin sista tid i Blå Tornet till mötes. I fråga om äktenskap och kvinnor kan många paralleller dras mellan våra två stora. Men det är en annan historia.

Kurt Bäckström
Ingmar Bergman om August Strindberg
http://www.youtube.com/watch?v=Bc8DpjM4c-c

 Kommentar

Det äger sin riktighet att Ingmar Bergman tog starka intryck av Strindberg både i sina filmer och sina teateruppsättningar. Ytterligare några exempel på det anförde jag i en artikel i Tijdschrift voor Skandinavistiek för en del år sedan, i årgång 19 nr 2 - där försökte jag visa att Bergman var fenomenal inte bara på att låta sina verk bli en ekokammare av andras, utan att han också bedrev en avancerad intertextualitet inom sitt eget fiktiva universum:

http://dpc.uba.uva.nl/cgi/t/text/get-pdf?c=tvs;idno=1902a06
Ivo Holmqvist

 

Annons

Annons

Litteratur. Varje gång en bok lånas ut på bibliotek utgår ersättning till bokens upphovsmän. Denna ersättning har sedan 2000 stadigt sjunkit jämfört med den allmänna löneutvecklingen, men nu har regeringen och upphovsmännens organisationer enats om en höjning som vänder kurvan uppåt. Sveriges Författarförbund, Svenska Tecknare och Svenska Fotografers Förbund välkomnar denna viktiga utveckling. Grundbeloppet höjs med drygt 10 procent, fördelat över 2016 och 2017, vilket innebär att biblioteksersättningen för år 2016 blir 1,52 kr och för år 2017 landar det i 1,60 kr per utlånad bok. Därmed blir den totala ersättningen 149 miljoner kronor för 2016 (en höjning med 7,1 miljoner kronor) och 156,8 miljoner kronor för 2017 (en höjning med 7,8 miljoner kronor).
Läs mer...

Media. Bonnierförlagen och Sveriges Författarförbund har kommit överens om ett nytt avtal – för första gången på nära 20 år. Avtalet - som reglerar samtliga bokformat - består av ett samarbetsavtal med grundvillkor, förlagsavtal och royaltyvillkor samt en policy om författarmedverkan i marknadsföring. I slutet på 90-talet strandade förhandlingarna mellan Sveriges Författarförbund och Svenska Förläggareföreningen, sedan dess har det saknats en överenskommelse mellan Bonnierförlagen och Sveriges Författarförbund. För drygt ett år sedan inledde parterna en dialog för att ge varandra möjlighet att dela med sig av sin syn på bokmarknaden, på vilka utmaningar som fanns och för att se om man kunde enas om en gemensam grund för vidare samtal. Efter ett års samtal är avtalet nu på plats.
Läs mer...

Inrikes. Tjejmilen är Sveriges största idrottsevenemang för kvinnor. Nu på lördag den 5 september avgörs loppet för 32:a gången. Första start går klockan 13.00 på Lindarängsvägen på Gärdet. Favorit i loppet är Isabellah Andersson som har möjlighet att vinna Tjejmilen för sjätte gången
Läs mer...

Konst.  Kristoffer Ekman är konstnär med inriktning fotografi, samt curator med fokus på gatukonst. Rickard Falk är fotograf, och studerar arkeologi på Södertörns högskola. Under några års tid har de brukat ses med ojämna mellanrum på Kulturhuset i Stockholm, för att fika och diskutera det egna skapandet. De visar bilder, pratar om senaste kameraförvärvet. Rundar ibland av med att gå på något fotoevent. I bakhuvudet har funnits tanken att göra något mer, ett gemensamt projekt. De har ställt ut tillsammans tidigare, men då har det varit fråga om måleri. Det som växt fram är en bildserie som tagit sitt avstamp i traditionell gatufotografi, men som släppt de många oskrivna regler som normalt omgärdar genren. Rent visuellt märks inslag av surrealism, mellanrum och tillstånd som kan upplevas men inte alltid förklaras. Galleri Tobbo, Tjärhovsgatan 19. Vernissage lördag 12 september kl 15 - 18. Öppet mån - fre, 15 - 18. Pågår t.o.m. 30 sept.
Läs mer...

Annons