Många starka kvinnoporträtt på Göteborgs Filmfestival - Tidningen Kulturen




Essäer om film
Verktyg
Typografi

Skribentens resa genom GIFFs filmuniversum går bland annat via Georgien i The Lonliest Planet.- Om vi hade varit kvinnor och gjort våra filmer om sexuella trakasserier och en HIV-smittad gift kvinna i Egypten hade alla bara tyckt att vi överdrev, konstaterar Amr Salama, kollega med Mohamed Diab. De båda är två unga aktivister, författare och regissörer som regisserat Cairo 678 och Asmaa och som är aktuella på Göteborgs Internationella Filmfestival.

Kvinnornas sak blir på det sättet en symbol för samhällets allmänna tystnad och den bristande tro som människor i Egypten har då det kommer till att kämpa för sina egna mänskliga rättigheter. När män gör film om kvinnor handlar de om mänskligheten, medan kvinnors film om sig själva blir feministisk. Ironiskt, men sant också i vårt såkallade ”jämställda” samhälle där en av årets programpunkter heter: Stödet till unga kvinnors filmskapande – så går det!

I Dragon Awards-vinnaren Michael Winterbottoms episka Trishna porträtteras en annan kvinna som under filmens gång går från den lyckligt lottade till en helt motsatt roll. Filmen är inspelad i ett Indien med underbara gatuscener och vi får följa mötet mellan den fattiga vackra unga kvinnan och den i England uppvuxne Jay, son till en förmögen man. Med sina närmanden räddar han henne och hennes familj från fattigdom men när hon till sist ger efter förlorar hon också sin plats i sitt sammanhang. När de levt tillsammans en tid förändras hans liv och den underbara romantiska kärleken blir ett helvete när han inte gifter sig med henne. I den här filmen ser jag såklart en ung fattig kvinnas dilemma, att man sätter sitt liv på spel och förlorar i en situation när det står klart att mannen inte har för avsikt att verkligen ta ansvar. Men kvinnor i vår egen del av världen satsar också på relationer som knäcker dem när de inser att det inte leder till något mer allvarligt. Något som startade som ett exotiskt romantiskt äventyr med det oerhört vackra paret Riz Khan och Frieda Pinto som Jay och Trishna blir en riktigt besk eftersmak.

I australiensiska Toomelah om den lilla pojken Daniel i en aboriginsk by är avsaknaden av skådespeleri nästan total. Männen är inte att räkna med i sina missbruk och med kriminell belastning och Daniel lever med sin mamma och ”Nan” där det allt som oftast inte finns någon mat i huset. I skolan kommer han i bråk tills han bestämmer sig för att strunta i att gå dit och istället hamnar med byns knarklangare som kör runt i en fin bil mellan husen och säljer till invånarna. Han känner sig trygg där och de tar hand om honom på sitt totalt regelfria sätt. Kvinnorna i filmen: hans mamma och mormor, som alltid finns där, försöker övertyga honom om att inte hamna på fel väg i livet. Filmen är mer som ett dokumentärt porträtt av en nutida aboriginsk tillvaro. Deras eget språk lärs ut i skolan och ibland talar de om vilket som är deras totemdjur men det är som att det är ett förbleknat minne. Det som bidragit mycket till rotlösheten är också den andra processen som finns med i filmen i form av en gammelmoster som plötsligt dyker upp efter att ha blivit bortrövad av vita myndigheter för 50 år sedan. En mer effektiv hjärntvätt än att skilja barn från sina föräldrar kan man knappast komma på. Kolonialismens grymhet lever vidare i Daniels liv.

Vi reser vidare genom filmer från hela vår jord. Till en bortglömd turistort på mexikanska kusten i Paraisos Artificiales. I en länga med slitna bungalows i en dimmig regnskogsvärld bor den äldre arbetaren Salomón och hippietjejen Luisa. I tystnad får vi lära känna dem, det är tålamodsprövande med obefintlig dialog de första 15 minuterna, men snart vänjer man sig. Den långsamma tidsuppfattningen, Salomóns strävsamma arbete och Luisas missbruk av rökheroin hör ihop. Det finns en gränslöshet i deras livsföring, en missbrukarens totala fokus på drogen som gör att inget annat blir viktigt. De blir vänner och inser att de har något gemensamt: som Salomón säger så är ”Marihuana min kvinna”, han är storkonsument och säger att det är hans enda last men att han också har spenderat alla sina pengar på det. Det visar sig att Luisa snart har slut på sitt lager av prassliga stanniolpapper med sin egen drog och hon söker efter mer men det går inte köpa i denna gudsförgätna håla. Hon lutar sig mot sin nya vän och ett spännande och skrämmande händelseförlopp utspelar sig. Skådespelarna förmedlar mycket med bara sin närvaro och man kommer väldigt nära dem i denna lågmälda skildring med en kittlande spänning och där missbruket ändå inte chockerar eftersom kärleken mellan människor är så stark.

Vidare till ett franskfärgat Iran i Marjaneh Satrapis nya magiska och mystiska Chicken with plums. Vi får träffa den sorgsne violinvirtuosen Nasser Ali Khan i ett 50-talets Teheran. En man som är på väg att förlora all smak för livet. Dråpligt och drastiskt i likhet med Satrapis tidigare tecknade mästerverk Persepolis. Samtidigt finns en sorglighet i karaktärernas öden. Nasser Ali Khans enda kvinna, den han någonsin älskat: Irane som han förlorar för att hennes pappa inte kan stå ut med att hon gifter sig med en musiker. Nassers hustrus livslånga kärlek till sin man som aldrig blir besvarad. Filmen lämnar åskådaren lite tyngd av det svåra i att leva.

Sedan tillbaka till Mexiko, men denna gång ”en roadmovie i kommunala transporter” som regissören Hatuey Viveros utrycker det, i megastaden Mexico City. Filmen heter Mi universo en minúsculas med den lite olyckliga översättningen My universe in lower case. Den poetiska innebörden i titeln har en dubbel betydelse för mig. Världsrymdens storhet i motsats till ens eget livs litenhet, men det betyder också mitt universum i små bokstäver. Och det är just vad Aina, filmens hjältinna, gör. Hon reser med hjälp av kartan till alla de avenida Juarez som megastaden har. Hon letar efter sin far och de har bott tillsammans på nummer 37 på denna gata. Hennes enda ledtråd är ett foto av dem framför huset. Det är lätt att känna sig ödmjuk inför ett sådant uppdrag, som man kanske aldrig skulle klara av att genomföra själv. Men alla dem hon träffar på vägen och som på olika sätt hjälper henne eller släpper in henne i deras liv är värt allt besvär. För att inte tala om alla de små detaljer som utgör filmens ryggrad. Gator, hemlösa som sticker upp sina fötter ur tältet på morgonen, trottoarernas små helgonaltare, tunnelbaneresenärernas ansikten och inredningen på en liten frisörsalong. Allt utstrålar den värme mellan människor som Mexiko betyder för mig efter en längre resa dit för många år sedan. Hatuey Vivero pratar efter filmen om att det var just det som väckte hans idé om att göra filmen. Hans egen resa till Barcelona, en för honom okänd stad och den upptäcktsfärd som han gav sig ut på och som gjorde att han själv blev sams med sin ursprungsstad Mexico City.

Som avslutning reser jag med ett naivt ungt backpackerpar till Georgien. Den ryskfödda amerikanska regissören Julia Loktev har satt ihop en bitande svidande kärleksintrig i ett öde och skrämmande Kaukasus. Gael García Bernal från bland annat Älskade Hundar och Babel spelar lekfullt mot den för mig okända Hani Furstenberg. Som regissören själv formulerar det är detta filmen om tre individer, ett landskap och en kamera. Paret hittar en lokal guide (Bidzina Gujabidze) som de inte vet något om och kommer överens om priset för en trekkingtur i bergen.

Med tanke på att Georgien är ett land fyllt av krigsveteraner och en mycket ytligt bortglömd konflikt så hade nog få vågat göra det de gör. Men faktum är att de ger sig ut som de gör och saker händer som gör att harmonin bryts. Det är en film om relationen mellan män och kvinnor, om en storslagen natur och att lita på sig själv och att lita på en främling så mycket att man utlämnar sig. Den naiva och våghalsiga kvinnan Nica blir den sista kvinna jag möter på min färd genom årets festival och hon är som en sinnebild av den västerländska kvinnan. Aningslös och med känslan av att vara osårbar trots att faktum kvarstår: detta är en männens värld och en enda sekund kan frånta oss känslan av säkerhet och lugn.

Lena Lidén

 

Annons

Annons

Film. Med det intensiva thrillerdramat 'The Salesman' är Asghar Farhadi den fjärde regissören i filmhistorien som vinner en Oscar för Bästa icke-engelskspråkiga film två gånger. Han tar därmed plats på en mycket prominent vinnarlista som hittills bestått av tre legendariska mästerregissörer: Federico Fellini, Vittorio De Sica och Ingmar Bergman.
Läs mer...

Kultur. 1612 – Svenska trupper, ledda av hertig Johan av Östergötland och Jesper Mattson Cruus af Edeby, besegrar en dansk här under kung Kristian IV, som är på återtåg från ett plundringståg i Västergötland, i slaget vid Kölleryd i Halland under det pågående Kalmarkriget. Efter att omkring 300 man har fallit (båda sidor inräknade) flyr danskarna till Varberg.
1808 – Utan föregående krigsförklaring går ryska trupper under ledning av general Fredrik Vilhelm von Buxhoevden över den svensk-ryska gränsen vid Abborrfors i östra Finland. Detta blir inledningen till finska kriget, som pågår till året därpå och i vilket Sverige förlorar den östra rikshalvan till Ryssland.
1848 – De båda tyska politiska aktivisterna Karl Marx och Friedrich Engels utger den lilla pamflettskriften Kommunistiska manifestet i London. Den är skriven på tyska och utges på uppdrag av den internationella organisationen Kommunisternas Förbund. Visserligen innehåller den inte mycket, som Marx inte redan har skrivit, men det kort- och lättfattliga samt slagkraftiga språket gör den till en stor succé och den mest spridda av deras skrifter. Redan samma år översätts den till svenska, sannolikt av Pehr Götrek, som också är medlem av förbundet. Manifestets mest berömda mening blir den sista, vilken är en uppmaning, som lyder ”Proletärer i alla länder, förenen eder!”
1940 – Norrbottniska Pajala bombas av sju sovjetiska flygplan som navigerat fel under ett bombuppdrag över Finland. Flera byggnader i samhället brinner ner och kostnaderna för de materiella skadorna uppgår till 45 000 kronor. Lyckligtvis omkommer ingen människa och endast två skadas lindrigt. Redan samma dag inlämnar den svenska regeringen en protestnot till Sovjetunionen, som den 6 mars erkänner att bombningen är ett misstag av sovjetiska plan och sedermera betalar skadestånd på 40 000 kronor. Detta blir den enda kränkningen av svenskt territorium under andra världskriget, som Sovjetunionen erkänner.
1968 – Sveriges utbildningsminister Olof Palme deltar i en demonstration i Stockholm tillsammans med Nordvietnams Moskvaambassadör och håller ett tal där han kritiserar USA för dess krigföring i Indokina och hävdar att kriget är ett hot mot demokratin. Detta leder till en diplomatisk kris mellan Sverige och USA, där den amerikanske ambassadören i Sverige William Heath kallas hem till USA. Det dröjer till 1970, innan en ny amerikansk Sverigeambassadör utses, och de diplomatiska relationerna mellan länderna förblir kylig ännu längre, bland annat då Palme 1972 håller ett tal om de amerikanska bombningarna av Hanoi.
1972 – Den amerikanske presidenten Richard Nixon inleder ett oväntat men historiskt besök i Kina, vilket pågår till den 28 februari, och tas emot av landets ledare Mao Zedong. Syftet med besöket är att förbättra relationerna mellan länderna, som vid denna tid ser varandra som något av ärkefiender och det är första gången en amerikansk president besöker ett kommunistiskt land. Besöket leder till och med till att engelska språket berikas med metaforen Nixon in China, som uttryck för när en politiker gör något oväntat och okarakteristiskt.
1976 – De första paralympiska vinterspelen invigs i svenska Örnsköldsvik. Spelen har tillkommit för att personer med olika former av funktionsnedsättningar ska kunna delta i olympiska vinterspelsidrotter, men med anpassningar till deras nedsättningar. Paralympiska sommarspel har hållits sedan 1960.
1987 – Olof Johansson väljs till det svenska Centerpartiets ordförande, sedan den tidigare ledaren Karin Söder har avgått den 2 februari, på grund av dålig hälsa. Johansson förblir partiledare till 1998, då han lämnar posten några veckor före årets svenska riksdagsval.


Källa: Wikipedia
Läs mer...

Kultur.
1472 – Den dansk-norske kungen Kristian I pantsätter Orkney- och Shetlandsöarna utanför Skottlands kust till den skotske kungen Jakob III. Ögrupperna har tillhört Norge sedan 800-talet, men då Kristian har ont om pengar överlämnar han öarna som säkerhet för sin dotter Margaretas hemgift, sedan hon 1469 har gift sig med Jakob. Öarna ska förbli i skotsk ägo tills hemgiften är betald, men eftersom pengarna aldrig kommer att erläggas kommer öarna i och med detta att förbli skotska och därmed upphör de sista resterna av de vikingatida norska besittningarna på brittiska öarna.
1513 – Vid den dansk-norske kungen Hans död efterträds han som kung i båda länderna av sin son Kristian II. Sedan Hans blev avsatt som svensk kung 1501 har han försökt återta den svenska tronen och Kristian övertar anspråken på den. Först 1520 lyckas han dock göra sig till kung även av Sverige.
1636 – Den svenske rikskanslern Axel Oxenstierna utfärdar förordningarna Om Post-Bådhen, Beställning för Postmästaren Anders Wechell samt Beställning för Oluff Jönsson att resa omkring landet och förordna Posterne, vilka blir grunden till det svenska Postverket. Redan 1620 har en postlinje inrättats på sträckan Stockholm–Markaryd–Hamburg, men nu åläggs en del bönder (mot skattefrihet) att låta sina drängar befordra post mellan de större städerna i det svenska riket. Redan 1685 är den svenska postorganisationen utbyggd med postmästare och -ryttare, så att det finns postlinjer över hela Sverige, upp till Torneå i norr, Nyen (nuvarande S:t Petersburg) i öst, Stettin i Svenska Pommern i syd och Hamburg i väst.[2]
1928 – En telefonlinje mellan Sverige och USA öppnas officiellt. Det första samtalet mellan Stockholm och New York har dock utväxlats redan den 29 november året innan.
1935 – Dansk-norskan Caroline Mikkelsen blir den första kvinnan som landstiger i Antarktis. Detta sker över 100 år efter den första landstigningen på kontinenten (1821).
1990 – Knappt tre och en halv månad efter att Berlinmuren har öppnats (9 november året innan) är hela mursträckan mellan Berlins gamla riksdagshus och gränsövergången Checkpoint Charlie nerriven.
2002 – Under en kvartsfinal i ishockey under årets vinter-OS i amerikanska Salt Lake City mellan Sverige och Vitryssland skjuter vitryske spelaren Vladimir Kopatin ett skott från halva planen. Pucken studsar på svenske Tommy Salos axel och glider sedan in i mål. I och med detta blir ställningen 4–3 till Vitryssland och under matchens få återstående minuter ändras inte läget, varför Sverige förlorar gruppspelet och därmed är ute ur ishockeytävlingen.

Källa: Wikipedia
Läs mer...

Kultur. 1923 – Den brittiske egyptologen Howard Carter öppnar den förseglade ingången till faraonen Tutankhamuns gravkammare, under stor bevakning från världspressen, lite mer än tre månader efter att själva graven har upptäckts (4 november året före).
1959 – Sedan den kubanske presidenten Fulgencio Batista har blivit avsatt och tvingad i landsflykt från Kuba av kommunistiska kubanska revolutionärer den 1 januari samma år kan revolutionsledaren Fidel Castro nu ta över som landets premiärminister. Han innehar denna post till 2 december 1976, då han istället blir landets president och förblir så till 2008, då han avgår av sjukdomsskäl och lämnar över makten till sin bror Raúl.
1962 – Det svenska 1600-talsörlogsfartyget Vasa, som bärgades den 24 april året innan efter nära 333 år på botten av Stockholms ström, visas för publik för första gången på Wasavarvet. Här kan besökare bese fartyget fram till slutet av 1980-talet, då man istället flyttar det till det nuvarande museet, som öppnas 1990.
1987 – En ny svensk 100-kronorssedel införs med bild på 1700-talsforskaren Carl von Linné. Den ersätter den tidigare 100-kronorssedeln med bild på 1600-talskungen Gustav II Adolf och blir den första svenska sedel, som inte har en kunglighet som motiv. Den följs under 1990-talet av en 20-kronorssedel med Selma Lagerlöf och en 50-kronorssedel med Jenny Lind och idag (2017) är 500- och 1000-kronorssedlarna de enda, som fortfarande har regenter som bild (Karl XI respektive Gustav Vasa). Från och med 2015 ska helt nya sedlar införas, som helt saknar kungliga motiv.
1990 – Kjell-Olof Feldt avgår från posten som Sveriges finansminister, dagen efter att statsminister Ingvar Carlsson har lämnat in regeringens avskedsansökan. När Carlsson den 27 februari bildar ny regering är samtliga ministrar från den gamla regeringen kvar, utom just Feldt, som tillfälligt denna dag efterträds av Odd Engström och i den nya regeringen av Allan Larsson, då han har blivit kraftigt kritiserad för sitt ekonomiska åtstramningspaket.
2005 – Den internationella överenskommelsen Kyotoprotokollet träder i kraft. De flesta länder i världen har skrivit under och ratificerat avtalet, som säger att de globala utsläppen av växthusgaser ska minska med 5,2 procent mellan 1990 och 2012. Medan några få länder, såsom Västsahara, Somalia och Afghanistan, inte har skrivit under avtalet är idag (2017) USA det enda av de underskrivande länderna, som har vägrat ratificera det.

Källa: Wikipedia
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen