Vita Frun och andra gengångare

maj212009
Skrivet av Lilian O. Montmar
PDFSkriv ut

den vita frunden vita frunVarje europeisk adelsfamilj med anseende verkar ha sitt eget slottsspöke. Överallt på slotten bultas, knackas och hånskrattas det. De äldsta spökhistorierna härstammar från 1100-talet, men tron på gengångare hade sin kulmen under 1600-talet. På vikingatiden var gengångare återuppstådda lik, påtagliga fysiska kroppar som kom upp ur graven för att hämnas någon oförrätt. De var alltid mycket farliga.

Även om likheter till andra kvinnliga vålnader ur den europeiska folktron finns, är Vita Frun ett fenomen, som främst uppstod i den högadliga kulturen vid tiden för motreformationen, när vidskepligheten tilltog och tron på uppenbarelser var stark. Vita Frun lär ha uppenbarat sig på många slott, även i Sverige och de som säger sig har sett henne nämner hennes typiska utseende. Förutom att hon är vitklädd är hon av blått blod, anmoder eller den sista i en adelssläkt och hon förutspår födelser och dödsfall. Men vem kan hon ha varit?

I de tyska kungahusen med sina mäktiga intriger, berättas det om Agnes av Olamünda, som på 1300-talet mördade sina barn för att kunna äkta hertigen Albert von Mecklenburg. Han hade låtit henne förstå att fyra ögon förhindrade en äktenskaplig förbindelse dem emellan. När hon undanröjt hindret genom att ta sina två barn av daga, kastade han sanningen i ansiktet på henne: Det var hans egna föräldrar som motsatte sig giftermålet. Hennes onda samvete lät henne aldrig komma till ro, som straff vandrar hon runt i slotten som en osalig ande.

Vita Frun kan ha hetat Agnes av Méran och varit hustru till franske kungen Augustus. Hon skulle enligt legenden ha levat på 1100-talet och ha haft en förbannelse svävande över sig.

Enligt dem som mött Vita Frun är hon mycket lik den vackra Perchta von Rosenbergs målade porträtt. Kan det ha varit den lågtyska ljudförskjutningen som förvandlade namnet till Bertha som Vita Frun kallats. Perchta von Rosenberg var dotter till Ulrich II von Rosenbergs och kom till världen 1427 på det böhmiska slottet Český Krumlov.  Fadern gifte bort henne med Jan von Lichtenstein år 1449. Trots att  han misshandlade henne och gjorde hennes liv till ett helvete på jorden fanns det ingen utväg, det var först efter hans död som hon undkom den gyllene buren och återvände till sin faders hus.

Under sin livstid lät Perchta bygga ett magnifikt slott med tinnar och torn i Neuhaus i Tyskland. Hon lovade sina undersåtar att hålla årliga gästabud på slottet såväl i goda som i dåliga tider och ända in på 1900-talet utspisades de fattiga på slottsgården varje skärtorsdag. Efter sin död år 1476 debuterade hon som godhjärtat spöke. Hon såg till barnen och de fattiga. Under sin tid som lärling i denna genre nöjde hon sig med tämligen modesta roller så som att kika fram ur en mörk glugg i ett av slottstornen, men efter hand blev det liksom lite mer substans i hennes spöklika framträdanden.

Löftet om de årliga gästabuden hölls med undantag för tiden under det svenska väldet, något som svenskarna fick sota för. Under 30-åriga kriget var nämligen svenska trupper inkvarterade i nämnda slott och Fru Bertha passade på att hämnas. Hon blev ilsk och ställde till med ett rysligt oväsen på slottet. Vakten blev omkullsparkad och halvt ihjälslagen av osynliga händer samtidigt som officerarna slängdes ut ur sina sängar och släpades omkring på golvet.

Till och med en så karsk herre som Napoleon I blev uppvaktad av det annars så omtänksamma Hohenzollernska familjespöket. Det hände sig 1805 före trekejsarslaget vid Austerlitz. Napoleon låg och sov på slottet Schönbrunn (säkert som objuden gäst), när han gjorde den obehagliga bekantskapen. Han väcktes mitt i natten av att någon våldsamt skakade hans säng. När han yrvaket spärrade upp ögonen, fick han se en rasande vitklädd kvinna som med alla krafter försökte välta sängen han låg i. Fyra år senare före slaget vid Wagram, upprepades bekantskapen, även denna gång på slottet Schönbrunn. Exakt på slaget tolv, då det är opportunt för ett normalspöke att slå till, uppenbarade sig den vidklädda frun vid Napoleons bädd. Denna gång hann han kanske sansa sig lite och bad kvinnan legitimera sig och berätta om orsaken till den nattliga uppvaktningen.  "Vem jag är, blev svaret, vet endast himmelen, vars budbärerska jag är. Jag har i uppdrag att säga dig, att om du ej avstår från dina planer, skola både du och din släkt bittert få umgälla det en vacker dag. "

Nu vet ju inte jag om Vita Frun siade på tyska, eftersom kejsaren inte tog varningen ad notam, utan fortsatte på den inslagna krigsstigen och besegrade Österrike. Det blev fjärde gången som österrikarna led nederlag efter att ha anfallit Napoleon och tvingades till ytterligare ett i raden av förnedrande fredsfördrag, freden i Schönbrunn. För övrigt befann sig Jean Baptiste Bernadotte med sin kår i centern för den franska armén. Han beordrades av Napoleon att lämna slagfältet efter missnöje med hans insatser under slaget.

Vid ett tillfälle ska drottning Katarina av Württemberg ha varit sängliggande, men inte allvarligt sjuk, när dörren till kammaren plötsligt flög upp och Vita Frun satte sig på en stol bredvid drottningens säng. Tre dagar senare, den 19 januari 1819, var drottning död och krönikan förtäljer liknande historier även om Fredrik Wilhelm III och Fredrik Wilhelm IV.

Vår teknologiska tid rymmer nya spöken. Ufon, rymdvarelser och parallella världar uppstår som moderna andeväsen. Tur att man inte är vidskeplig!

Lilian O. Montmar
http://home.swipnet.se/Alerta

 

Inline article positioning by Inline Module.

Allmänna reportage

Mäktiga män föredrar lantlig mat!

Publicerad i Allmänna reportage

Winston Churchill är bland annat känd som den premiärminister som ledde Storbritannien till seger i andra världskriget. Han är också känd som författare, som Nobelpristagare i litteratur, som konstnär, som stor katt- och hundvän (att vara katt eller hund på...

Samernas nationaldag firas den 6. februari 2014

Publicerad i Allmänna reportage

”Bättre det magra i handen, än det feta i skogen.”/ Gammalt samiskt ordspråk

Samerna, som är ett folk utan land, lever i de fyra länderna Norge, Sverige, Finland och Ryssland.

Sameland omfattar ca.160 000 km² och sträcker sig från...

Turismens historia och nutid

Publicerad i Allmänna reportage

Det förefaller som en iögonfallande paradox att den moderna turismen, som i grund och botten är tänkt att erbjuda en både spirituell flykt och själslig klimatförändring, i allt högre grad bidrar till att förändra jordens klimat till ett varmare, mer...

En muslimsk begravning i Malmö

Publicerad i Allmänna reportage

Innan jag sätter mig på stadsbussen till Rosengård läser jag i dagens Sydsvenskan en krönika om hemlösa och hur vi ser på dem medan de fortfarande är i livet. Texten är skriven med tanke på Asim – eller Marko som...

Hur en massmördare blir till. Ett rättssamhälle i fritt fall

Publicerad i Allmänna reportage

Det är svårt att klara ut vad som är mest skrämmande i de åtta mordutredningar som lett till lika många fällande domar i Thomas Quicks avancemang till att bli vårt lands värsta massmördare genom tiderna. Hur polis, åklagare, psykiatrisk expertis...

Robert Burns i översättning av Erik Carlquist

Publicerad i Allmänna reportage

Writers´ Museum, en av Edinburghs sevärdheter, är tillägnat de skotska nationalförfattarna Robert Burns, Walter Scott och R.L.Stevenson.

Där visas, förutom originalmanuskript och porträtt, sådant som Scotts schackbord och en ring med inskriften "Tusitala", "Historieberättaren", som Stevenson fick av en hövding på...

Sköna maj välkommen!

Publicerad i Allmänna reportage

“Ibland när mina vildaste stunder belägrar min trädgårdsfantasi ser jag min trädgård omgjord till en lund, och då menar jag verkligen hela trädgården. Jag ser skyar av rosa och vitblommande körsbärsträd tillsammans med magnolior och skenkamelior. Jag tänker att tulpanträden...

Nobody There

Publicerad i Allmänna reportage

Jag var ungefär 7 år gammal, när min familj lämnade vårt gamla hus på landet för en lägenhet strax utanför staden.

Det var ett helt nybyggt område med många familjer och massor av barn att leka med. Dessa människor hade inte råd...

Brandkatastrofen i Göteborg- Att förlora allt men att kunna ta sig upp

Publicerad i Allmänna reportage

Jag kommer aldrig att glömma det. Jag var så ung då, runt 17 år och gick på gymnasiet. Men jag kommer aldrig glömma det. När jag hörde det på nyheterna på morgonen och hur jag sedan under hela dagen i...