Om dagarna hade jag inte ens tid att tömma hjärtat på rinnande tårar – Intervju med den flygande poeten, författaren och konstnären Akram Monfared Arya

nov262012
Skrivet av Freke Räihä
PDFSkriv ut


Arya i uniform på Ghalemorghi flygplatsArya i uniform på Ghalemorghi flygplatsFreke Räihä intervjuar  Akram Monfared Arya som berättar om en hel del saker med himlen som bakgrund 

 

Har du läst Åke Hodell?

- Jag har läst hans biografi som är skriven av Magnus Haglund.

Varför undrar jag om du har läst Åke Hodell?

- Kanske på grund av att jag själv också var pilot. Valet av gemensam yrkesväg väcker stort intresse i mig – det att läsa om andra piloters liv. Speciellt Åke Hodell som förutom att ha varit pilot också var poet, författare och konstnär, precis som jag själv.

Anser du att Iran av i dag är kastat i Guds avgrund av honom själv? Skulle du vilja berätta för oss om det Iran som du känner bäst, det Iran innan revolutionen? Det strålande Iran som vi i väst helt har glömt.

- Nej, Jag anser att Gud visserligen inte har någonting att göra med Irans nuvarande öde. 1979 kastades förstås Iran in i händerna på mullornas, deras anhängare och deras förtrogna avgrundsandar med hjälp av världsmakthavarna. Världens makthavare har tydligen inseende över allt som pågår i Iran. Olyckligtvis blundar de sig in i allt som försiggår där. Alla kontrakter som skrivs med mullorna är tydligen viktigare än mänskliga rättigheten. Du ville att jag berättar om Iran, det dåvarande paradiset som jag föddes och uppväxtes i.

Trots att landet efter andra världskriget hade ett decennium av ekonomiskt kaos med upp och nergångar, ändå var vi före revolutionen i verkligheten på god utvecklingsväg. 97 år sedan i Reza shahens tid (Shahens far) förbjöd han slöja (Hejab) för kvinnor. Och den 8:e januari 1936 grundade han Teherans universitet. Dessutom gav han rätten till kvinnor att studera och utbilda sig till universitetsnivå.

Shahens vita revolutionen genomfördes 1963. Den var egentligen inte en revolution utan snarare en serie reformer och man satsade på utbildning och utbyggnad av industrin. Därefter fick kvinnor alltså rösträtt av Shahen. Då började utvecklingen i synnerhet för landet och för kvinnors frihet. Jag själv är ett exempel på kvinnofriheten. Jag var gift och mor till 5 barn, när jag började mina flyglektioner, var egenföretagare, dessutom fick jag buss och lastbilkörkort, bara för att visa kvinnor kan, om du vill.

Frukten av kvinnors rätt och frihet var att vi fick kvinnlig ambassadör, rikstagsledamöter, landshövdingar, astronomer, universitets lärare, poliser, arméofficer, ministrar, långtradare och taxi chaufförer och så vidare. Vi levde som nuet i västvärlden. I den tiden dans, musik, kabaré, kasino och drickandet av alkohol var inte förbjudet. Man kunde leva på det viset som man ville, gå till moské eller kasino, vill kvinnor bära slöja eller inte. Allt var fritt förutom att vara politiskmotståndare. Det var farligt att protestera mot regimens politiska bestämmelser.

Jag och min familj hade inga politiska problem och levde ett fredligt liv i shahens tid. Däremot efter revolutionen blev vi tvungna att lämna landet med tom hand.

Persian eller nu kallade Iran, är ett fantastiskt, fascinerade land med sitt 5000år historia och kultur. Och är ett stort land, med olika samtida klimat, och är omringad av höga bergskedjor, i norr har vi Kaspiska havet och på söder persiska viken. Iran är ett rikland av olja, gas och andra mineralen. Folk levde ett riktliv i fred och frihet där. Landet med sin politik samt utveckling hade jätte gott rykte hos omvärlden. Shahen var omtyckt om inte av alla ändå av majoriteten som trodde på honom, och om världs ledare. Jag ville inte säga att det inte fanns fattiga och låglåntagare eller arbetare. Nej det fans och finns fortfarande men ännu värre än förr. Däremot vill jag uppmärksamma alla på världens situation, på andra länders kontrast och klyftorna mellan fattigdom och rikedom. Kan någon åtminstone visa mig ett land där det inte finns fattiga, hemlösa, arbetare eller låglåntagare.

Orättvisor finns i hela världen, mer eller mindre. Däremot i andra länder vill folk inte revolutionera och lämna sitt land till prästernas klor. Nuvarande Irans situation liknar Europas renässanstid. Landets levnadssätt och politik backade nästan 1400 år.

Hur kom det sig att du faktiskt började skriva poesi? Och hur är poetens roll annorlunda i Iran i relation till hur den är i Sverige.

Omslag till En lyckad landning på säker markOmslag till En lyckad landning på säker mark- Poesi är en del av iraniers liv från barndomen. Vi lär oss först barnvisor, sedan har vi litterär lektion i skolan då vi måste läsa stora poeters dikter utantill för att få betyg. Hemma läste våra föräldrar eller vuxna familjemedlemmar dikter för oss. En av våra stora och roliga sysselsättningar var att delta i dikttävlingar. På det viset väcktes intresset att börja skriva egna dikter. De flesta iranier har verkligen denna talang inom sig och de är duktiga poeter, särskilt i dessa moderna tider då man inte behöver skriva rimmade dikter.

Under 14- till 1900-talet skrev alla våra gamla och världskända poeter, som Mevlana, Rumi, Hafez-e Shirazi, Saadi, Omar Khayyam med flera, dikter med rytm och rim, och oräkneligt många andra poeter skrev rimmade dikter.

I den persiska litterära världen är Ferdowsi en av alla störste persiska poeten. (Ferdowsi 940-1020 e.Kr.) var en högt vördad persisk poet. Han var författare av kungaboken (Shahnameh), nationella epos från Iran och närliggande samhällen. Shahnameh var ursprungligen komponerad av Ferdowsi för Kungen av Samaniddynastin, som var ansvarig för ett återupplivande av persiska kulturtraditioner efter den arabiska invasionen kring det sjunde århundradet.

Men på 2000-talet manipulerade Nima Yushij rytm och rim och han lärde att linjens längd skall bestämmas av tankens djup. Nima kallas fader till den moderna persiska poesin. Min största inspirationskälla är Forough Farrokhzad, en kvinna som vågade skriva öppet om kärlek och avslöja sina inre känslor i sina dikter. Jag älskade att läsa och skriva dikter redan från årskurs två. Barndomsdikterna rev jag och kastade i papperskorgen. Däremot började jag samla mina dikter i början av 60-talet, vilka senare år 1999 publicerades i min första diktsamling under namnet ”Kärlekens Eko”.

Det är svårt att spekulera kring poeternas roll mellan Iran och Sverige. Jag känner alla våra poeter och deras poesiinriktning och jag vet att de hade stor influens på var och en av iraniernas kärleksliv, patriarkalitet eller nationalism. Men hur de svenska poeternas påverkan varit på folkets liv har jag inte så mycket information om. Men jag följer vissa av de kända poeternas och författarnas liv och öde liksom August Strindberg, Selma Lagerlöf, Astrid Lindgren, Karin Boye, Verner von Heidenstam, Åke Hodell och några andra svenska poeter och författare.

Att låta tankes djup bestämma linjens längd låter intressant tycker jag, skulle du vilja berätta mer om dessa idéer och kanske exemplifiera med någon rad – kanske ur din egen, omfattande, produktion?

- Jag blir också nyfiken på den persiska rytmen låter sig bindas i den svenska språket. Hur går det att översätta?

Från barndomen brukade jag ha starka tankar och drömmar om mitt framtida liv. Det verkade nämligen som om jag kunde se mig i framtiden, såsom man ser sig klart och tydligt i spegeln. Därför kunde jag förverkliga mina gränslösa drömmar genom mina djupa positiva tankar.

Det spelade verkligen ingen roll att jag sov på nätterna under bar himmel sommartid eller inomhus vintertid. Att låta mina tankar flyga långt, långt till djupet i den persiska fantastiska och fascinerande kolsvarta himlen som var full av lysande himlakroppar, stjärnor, som jag upplevde att de blinkade till mig och lovade mig att mina drömmar ska förverkligas.

Trots att jag inte var en verklighetsfrämmande person, trots en drömvärld, där det råder andra lagar än i verkligheten, ville jag att mina tankar och önskemål i så stor utsträckning som möjligt skulle bli min framtid. Jag var mycket ambitiös och från barndomen var mina tankar så djupa att jag önskade bli någon som andra har svårt att ens tänka sig. Därför valde jag att lära mig flyga. Jag hade fem barn och kanske det är den högsta graden av glädje och framgång för somliga. Men inte för mig. Jag ville ha mer. Jag är glad att jag kunde förverkliga min barndoms största dröm, som ingen vuxen i min omgivning tog på allvar.

Allt i livet betyder inspiration och tankeväckande. Jag verkliggör mina goda drömmar och tankar så gott jag kan. I och med vissa dåliga saker, kan det någon gång ha sin påverkan på min tillvaro men de är inte långvariga. Jag kan trycka på bromsen och hindra mig från att sjunka in i djupets negativitet.

Kulturerna influerar varandra. Är man en med annan härkomst i ett främmande homogent samhälle tar man med sig sina rötters arv in i sitt nya främmande samhälle. Det gör att vad man än lär sig och gör i sitt nya land, får det omedvetet en annorlunda form med inslag av ens egna och de nytillkomna dragen.

Det är möjligt att binda den persiska rytmen i svenskan eller i ett annat språk. Men det görs enkom av den som har iranska rötter. Detta för att man har den äkta känslan.

Beroende på var en har för rötter och var en har vuxit upp, tar man till sig just det geografiska ställets artikulation, dialekt, uttal, språknyans och rytm osv. Därför när de flesta vid vuxen ålder flyttar till ett annat land, lär de sig det nya språket med inslag av sitt modersmåls rytm och känsla – som då, det i sig, bildar olika brytningar.

Däremot jag har läst oräkneliga översättningar av persiska rimmade dikter på svenska och även på engelska. Men nej det låter aldrig som samma sak. Och smaken och känslan av dikten försvinner. När vi pratar om rytm betyder det sättet att prata. Men att översätta ord i alla verser som har samma klang eller att alla verser slutar med samma ord som har likadan betydelse, ger inte den inre äkta känslan.

De svenska ord som har samma mening i persiska språket har tyvärr inte samma klang som på persiska, dessutom är det nästan omöjligt att hitta ord med samma klang i andra språk. I stort är det svårt och nästintill omöjligt att överföra känslan vid översättning – kanske och enkom kanske lyckas man lite bättre vid tolkning.

Nedan översätter jag två rader dikter av den stora persiska poeten Hafiz till svenska som för mig inte har det innebörd som den har på persiska:

 

اگر آن ترک شیرازی بدست آرد دل ما را

به خال هندویش بخشم سمرقند و بخارا را

Om den turke Shirazi drar mitt hjärta till sig

Jag skänker Samarkand och Bukhara till hennes hinduiska skönhetsfläck

Översättarens not: En definition av begreppet ”turke Shirazi”, poeten åsyftar här en vacker tjej och kallar henne turke Shirazi. Shiraz som ligger i Pars är en stad i Iran, där Cyrus, den största kungen och grundaren av dynastin Hakhâmaneshiân levde – där bildade han det persiska imperiet och här hittar vi idag den arkeologiska skatten Persepolis där. Dessutom är många av våra stora poeter, liksom Hafiz, födda i Shiraz, som också kallas ”En stad av blommor och kanariefåglar”.

Och för att avsluta mitt svar – vill jag uppmärksamma er på ett stycke rimmad dikt på persiska:

 

نرخ یک بوسه اگر قیمت صد جان بدهی

دل ما شکوه نماید که چه ارزان بدهی

همچو خال لب تو گوشه نشینم که باز

بوسه زان گوشه بر این گوشه نشینان بدهی

 

Vad berättar din poesi om, vad är det som döljer sig inuti dina ord, vilken verklighet är det som du vill förmedla till dina läsare och varför?

- Mina allra första dikter på persiska som jag, i lugnet före stormen i Persien, skrev handlar om kärlek, romans under månsken, fjärilars längtan och kärlek till ljusets flamma, om blommor, doften av rosor, om vattenstrålarna med dess regnbågsfärger fallande ur fontänen i trädgården, om romans på het sand vid Kaspiska havet och stranden under solupp- och nedgång.

Mina skratt döljer mina bittra tårar. Mina romantiska ord döljer smaken av svek, längtan och förväntan av en sann kärlek.

Med himlen som bakgrundMed himlen som bakgrundSyftet att skriva dikter är att förmedla egna känslor i härligheten hos en sann kärlek, ömhet och närhet. Eftersom det i ens unga dagar var enbart romantik som gällde och den fyllde mina inre tankar med känslofulla dikter och inget annat.

Smärtan, krig, flykt och liknade elände var helt och hållet främmande ord för mig. De var inte verkliga och långt borta från mina tankar.

Däremot efter revolutionen ändrade kriget och flykten mina känslors riktning. Temat blev helt något annat än bara romans.

Nu dominerade den riktiga och verkliga längtan efter allt jag hade förlorat. Då skrev jag om smaken av ensamhet och längtan. Om vargatider. Om den tomma ramen. Om himlen som inte har några gränser. Om brinnande hjärtan. Om livets hårda väg. Om ”A song of love”. Och sist men inte minst skrev jag om politiken, kriget, om världens makthavare och ödets svek mot oss perser. Om flykten från helvetet och livet i exil med dess upp- och nedgångar. Och inte nog med det, även om ett hjärta blödande av svek. Och den senaste om en lyckad landning på säker mark.

Jag skrev och jag skriver fortfarande om samhället, mänskliga rättigheter, kvinnors rättigheter, om en värld full av orättvisor, om min önskan att freden borde breda sina vingar över världen.

Detta är verkligheten om livet och världens agerande som jag vill förmedla genom skrivande till mina läsare. Att inte ta livet för givet, eftersom det härliga livet kan ändra sitt ansikte på en sekund. Ta vara på det du har. Att inget är för evigt.

Med skrivandet avlägsnar jag hela mitt hjärtas innehåll från all de onda minnen och det elände som är fruktansvärt tungt att bära. En last av sorg, som tynger mitt hjärta och trycker på bröstkorgen, kan tömmas antingen med skrivande eller med fallande bittra tårar.

Via mina dikter har alla möjligheten att lära känna mig, ta del av mina åsikter, se min mjuka och hårda sida och läsa mina tankar. Läsaren bekantar sig med mig i egenskap av en äldre person med mycket goda och dåliga erfarenheter av livet från två skilda världar och det som jag har upplevt.

Förr kunde jag rentav skriva om kärlek. Men nuförtiden hindrar politiken och åsynen av samhället samt orättvisan i världen mig att enkom tänka på romantik. I världen och i livet finns det viktigare saker som man kan prata eller skriva om. Jag gör det i form av dikter och romaner.

Det går också att läsa mer om och av författaren på hennes hemsida www.arya.se

 

Freke Räihä
Inline article positioning by Inline Module.