Han bjuder hela stan på kulturfest

claes3.jpg

Claes Karlsson. Foto: Michael Steinberg

Han bjuder hela stan på kulturfest

Claes Karlsson är initiativtagare och festivalchef för Stockholms kulturfestival. Han anser att Stockholm är en stad som kan uppfattas som kall och att det därför är extra viktigt att ge plats för gemensamma händelser som Kulturfestivalen.

När vattenfestivalen lades ned i slutet av 1990-talet blev Claes Karlsson ombedd att tillsammans med flera andra kulturarbetare skriva idéer till ett nytt kulturevenemang. År 2003 lade de fram ett förslag som ganska snabbt röstades ned av politikerna i kommunen. Men bara ett par år senare ändrade sig politikerna och 2005 togs ett slags kortversion fram som kom att bli föregångaren till kulturfestivalen.

Tanken med evenemanget, berättar Claes Karlsson, är att det ska finnas ett slags genremässig bredd där människors multikapacitet tillvaratas samtidigt som kultur presenteras på ett lättillgängligt sätt för en bred publik. Dessutom ska kvalitet och bredd kunna kombineras på ett professionellt sätt utan att för den skull förlora glimten i ögat.

- Jag vill att festivalen ska vara en modern samlingsplats där folk av olika åldrar och bakgrunder kan träffas under en vecka, och jag tror att Stockholm behöver den här typen av ventil eftersom folk ganska mycket går i sina individualistiska banor och ibland kan vara ganska tillknäppta, säger han.

Den förändrade politiska bilden sedan hösten 2006 medförde inte några större förändringar för projektet även om några politiker tidigt var ute och kritiserade evenemanget som både onödigt och kostsamt. Men när de senare fick höra om utvecklingsidéerna ändrade sig många.

- Ett sånt här projekt behöver inte nödvändigtvis vara partiskiljande utan det finns många inom båda läger som är för och emot.

Årets budget är med sina 12,4 miljoner kronor densamma som förra året, men intresset att delta tycks bara öka bland både svenska och utländska artister. Frågan är därför hur mycket det hela egentligen kan svälla, frågar sig Claes, men är samtidigt glad över att intresset är så stort och är övertygad om att festivalen kan tillföra stan mycket.

- Många kulturgrupperingar möts aldrig riktigt, åtminstone inte för en bredare publik. Detta är ett tillfälle att ta del av varandras kulturella världar.

På den allmänmänskliga nivån tycks det också finnas skäl till ett projekt av denna vidd, särskilt med tanke på att Stockholm likt många andra europeiska städer förändrats mycket under de senaste tjugo åren.

- Stan har på sätt och vis ömsat skinn och kan ibland kännas lite kall, folk har skygglapparna på. För att kunna mötas tror jag att det är viktigt att ge plats åt gemensamma händelser. Det resonemanget har varit en viktig utgångspunkt.

Listan på vad som är nytt för i år kan göras lång. Ett särskilt tema för i år är att 1950-talet kommer att lyftas fram på ett populärkulturellt sätt, där målet är dans och glädje.

- Det är mycket som jag själv är nyfiken på, exempelvis Tiger Lillies föreställning av Flickan med svavelstickorna och en ganska udda version av Romeo och Julia där två italienska pizzerior kämpar emot varandra, avslutar Claes Karlsson.

Rebecca Haridi