Affordable Art Fair arrangeras i Sverige – Q&A med Lotta Nordström

Lotta Nordström, Fair Director för AAF Stockholm.Affordable Art Fair är framgångssagan som tagit konstvärlden med storm. Idén är tilltalande enkel. En stor aktivitetspäckad mässa med samtidskonst öppen för alla där allt är till salu och där prislapparna ligger på rimliga nivåer – för att vara konst! Mässan, som drogs igång av britten Will Ramsay i London för drygt 10 år sedan och som redan etablerat sig i städer som New York, Amsterdam och Milano, har äntligen nått Sverige. Den som vill se, köpa eller starta en samling av svensk eller internationell konst har möjligheten mellan den 4 tom 7 oktober då mässan är i full gång i Frihamnshallen i Stockholm. En genuin, energisk och entusiastisk vilja att dela med sig av konstmarknadens insidertips kännetecknar det banbrytande konceptet. Lotta Nordström, Fair Director för AAF Stockholm, förklarar.

Affordable Art Fair, AAF, konst för alla, samtidskonst till rimliga priser. Grundaren är den brittiske galleristen Will Ramsay. Berätta gärna lite om honom och hans bärande idéer. Vad är AAF för något?

– Will Ramsay är 43 år gammal, från början militär – han har väl kaptensgrad. Hans farfar organiserade operationen vid Dunkerque. Man kan förstå att han organiserar hur mycket som helst; han verkar aldrig vara trött, har hur mycket kapacitet som helst. Helt fantastisk människa! Han var ju här i Stockholm och alla journalister gav honom applåder efter presskonferensen… det är inte så vanligt. Han är en mycket inspirerande entreprenör som brinner för konsten och för konstnärerna.

Will började tycka och kände det själv, och diskuterade med andra, att många som gillar konst känner sig lite ”intimidated” när de går in på ett galleri, lite avskräckta. Stor glasdörr, höga diskar, någon sitter arbetandes längst bak, det är trägolv – plank! plank! plank! låter det när man går på golvet och så känner man igen kanske två verk… Man blir nervös, många blir det i alla fall som går på ett galleri, av att fråga – man vet ju inte vad man ska svara om de frågar vad man tycker om verket. Det känns lite läskigt, som om man är på en examination.

Och det här tänkte han, lite inspirerad av hur vinmarknaden hade expanderat, att när vinerna kom gav det en mycket haussad expertkultur med många vinprovare och konnässörer. Men när man började låta vanligt folk få lära sig lite mera om de olika druvorna, skrev information om att det här vinet passar till den här maten… till kött, till fisk, och serveras till den temperaturen… då släppte helt plötsligt hela vinmarknaden, den brakade loss och blev mycket större. Och fler blev roade, man fyllde på underifrån med glädje; hela marknaden ökade enormt i och med att man började låta vanligt folk börja prova viner också.

AAF är alltså konstens motsvarighet till vinmarknaden?

– Ja precis. Detta borde man ju kunna göra med konstmarknaden tänkte Will. Om man gör det lite mindre pretentiöst borde man hitta samma marknad för konsten som den för vinet. Han öppnade ett galleri själv i London som han döpte till Will’s Art Warehouse. Han tyckte ju att gallerier valde ut en konstnär i taget, och då måste man ha samma smak som galleristens… det kunde alltså bli lite stressigt om man själv inte gillar den konsten. Han tog in 80 konstnärer och hade en prismärkning någonstans mellan £100-3 000 och lät folk själva leta efter sina akvareller, oljor, foton, alla material och genrer, vad som helst. Han bjöd in massa folk, hade roliga kalas, musik – trevligt – och passionen var ju att hjälpa konstnärerna att få tillgång till en större marknad. Det finns så många duktiga konstnärer som aldrig blir upplockade. Det är så få som får göra karriär, kanske 10-30 stycken som får en fin karriär, som får utställningarna och kulturskribenterna att skriva om dem.

Just det, unga konstnärer. Och kanske unga köpare… AAF lägger stor vikt vid förstagångsköpare av konst. Vilken typ av konst kommer vi att se på mässan?

– Det kommer vara både unga och äldre. Jag brukar säga att det finns medelålderskonstnärer som fortfarande är lovande. Och van Gogh, han dog ju utfattig! Men så finns det också oerhört skickliga konstnärer som är up-and-coming – och de har vi ett särskilt hjärta för. Vi har ju en elevutställning – ”Recent Grad’s” – 5 från Konstfack och 5 från Mejan som får ställa ut. Både nyexaminerade kandidater och magistrar, så vi har blandat där. 

Så det är ungefär den konsten vi kommer att se: blandat, up-and-coming från Konstfack och Mejan plus mitt-i-karriärer? 

– Det kommer konstnärer från hela världen! Vi har ju gallerier som kommer från Barcelona, Madrid, London, Amsterdam, ett australiensiskt galleri, som är det mest långväga. Och sedan har vi en fantastisk kvinna, Rachel Azran från Vietnamese Contemporary Art, som visar sin fantastiska konst. Oerhört hantverksskickliga konstnärer. Och allt är samtidskonst!

AAF-loggan.AAF är ett bra exempel på hur något lokalt blir globalt och tvärtom. Nu är det Stockholms tur, därav din roll som mässdirektör. Berätta om den rollen, hur du fick upp ögonen för AAF och hur du har tänkt under förberedelserna… man gör en typ av research innan?

– Absolut. Jag är ju en näringslivsperson som haft konsten som hobby och sedan har hobbyn tagit överhand. Jag klev på heltid in i konstens värld för drygt 2 år sedan och lite som Ramsay ville jag hjälpa konstnärer och då letade jag upp en mässa utomlands för att få tillgång till en internationell marknad. Och då ansökte jag och blev antagen att ställa ut på AAF i Milano. När jag var där som utställare blev jag väldigt förtjust i konceptet för det är så fantastiskt! Jag träffade Will och sa att jag tyckte att den här mässan borde komma till Stockholm för vi har ingen stor konstmässa längre. Jag tyckte att det var en bra idé, och då sa Will att vi kan titta på Stockholm… Stockholm är ju en internationell konststad och flera av utställarna tycker att vi borde etablera oss där, ‛men vi måste vänta tills vi hittar någon som kan driva projektet framåt.’

Vi diskuterade lite om förutsättningarna, finns det någon person… och då tänkte jag… jag har ju jobbat mycket på storföretag, mycket mässor, jobbat med OS och sponsring och med marknadsföring. Det där vore ju himla roligt att göra! Så då sa jag att jag skulle faktiskt kunna tänka mig att göra det… och så blev det jag, men först fick jag jobbet att göra research innan jag blev mässdirektör. Först gjorde jag en marknadsundersökning, tittade på Stockholm, intervjuade en massa gallerier, letade mässhallar helt enkelt och vi höll på i nästan 8 månader och tittade på olika frågor som Will hade innan han ville gå vidare inklusive vad har vi för butiker, vad har vi för inkomstfördelning, finns det en marknad – man är rätt noga med att säkra upp så mycket som möjligt innan man går igång.

Kan du nämna några svenska gallerister/konstnärer som deltar? Blir det en bra mix?

– En som jag tycker är rolig är dep,art,ment, och de är inte riktigt galleri utan mer konstkonsulter, men ställer t.ex. ut på Market och på Armory Show och är runtom överallt och har jättefin konst av Matthias van Arkel. Och så kommer Daniel Sandberg. Alla våra stora kommer med Grafikens Hus, som Jockum Nordström; i grafik kommer man att se både Mamma Andersson, Jockum Nordström, Linn Fernström – de kommer ha verk, man kommer att kunna köpa olika typer av grafiska tryck.

AAF grundades 1999 av Will Ramsay.Nu när vi ändå är inne på svenska konstnärer… Hur skulle du beskriva konstmarknaden i Stockholm? Ser du några trender just nu? Konstmarknader är väldigt lokala… 

– Du menar ur ett konstperspektiv, vad som visas just nu, eller? En trend går ju åt fotohållet, alla vill titta på fotokonst, det har verkligen tagit fart, fotokonstnärerna driver den; och så har man gått åt ett föreställande håll tycker jag; eller så har det gått helt åt det konceptuella där man fullständigt lämnar betraktaren åt sig själv, om man inte kan något om konstnären eller projektet så är du helt själv. Jag kan känna att när man tittar på Market eller Carnegie Art Award så blir det ibland att när du väl får höra om tankarna och projektet så är det så himla fascinerande, men du har svårt att ta in det själv. Men ska man nämna 3 saker så är det väl foto, det föreställande och det extremt konceptuella.

Tillbaka till mässan. Hur kommer den att se ut rent formmässigt? Ni kommer ha en rad olika mässaktiviteter…

– Vi kommer ha en streetart-konstnär från Kanada utanför mässan. Det första som man möts av är ”Lost Parts”, en utställning med cykeldelar. Ilan Sandler heter han och han kommer också hålla lite ”Art Talks” så man kan höra lite om hans konst, idén om Lost Parts. Sen när du kommer in så är det en stor mässhall full med gallerier, olika stora montrar – högt i tak, ljust och fint. Sen är det uppblandat med ”Workshops”. Grafikens Hus har en stor workshop och de tar dit en tryckpress där besökarna får själva ”göra” grafik, trycka själva och förstå hur hela tryckprocessen går till med färger, stegen, om det är etsning etc. Det är en stor grej. Sen finns det en restaurang, en stor vinbar, en kaffehörna – det finns barnpassning!

Och sen har vi attraktionen ”Art Walks” – konstpromenaderna. De kommer att ledas av bl.a. Barnebys auktionshus, som håller i trådarna. Barnebys är ganska nystartad men har snabbt blivit Nordens största auktionshus. De är som Hemnet fast för auktioner, så om du skulle vilja ha en Mamma Andersson kan du söka på alla auktionshus i hela Norden hos dem. Hemnet har ju alla mäklare och de har alla auktionshus. De organiserar ”Art Walks” och där har vi Pontus Silfverstolpe, en ung jätterolig konstkännare. Han är expert på antikviteter i och för sig, men han kan också mycket om samtidskonst. Han kommer att leda en del av Art Walksen och berätta om hur det går till när något blir sådär värdefullt. Och sen kommer vi ha Karolina Bertorp, som jobbar åt ett företag som heter Moderna Samlare; hon är contemporary art expert och konstkonsult och hon kommer att berätta hur det går till när man börjar med en samling, om trender inom konsten och hon kommer också att gå runt och göra 5 stops på sina Walks, kanske fotokonst, kanske skulptur…

Vi vill verkligen att folk ska få lära sig, vi tror att om man vill börja samla konst så är det utmärkt om man tar en Art Walk. Är man förtjust i foto, häng på Foto Art Walken! Gillar man print, gå med på Print Walken osv. Och sen kan det finnas en walk som heter ”Konst under 10 000” säger vi, där man kommer att visa eller stanna vid konst under 10 000 kronor och då kommer man att gå in väldigt mycket på tekniken: det här är en olja, eller en skulptur, en etsning, ett tryck eller foto i 5 exemplar, och varför kostar det som det gör, man kommer att kolla teknik kontra kostnad. Vi vill ju visa utan pekpinnar och väldigt lustfyllt. Vi vill att besökarna ska mötas av ett smile när de kommer in och ha ett stort smile när de går ut – det är vår ambition.

Till sist, blir det en hit? Det har ju varit en hit i de andra städerna…

– Ja, jag är faktiskt väldigt övertygad om det. Dels har vi det i ryggen och så har jag fått såna fantastiska samarbetspartners som har ställt upp till 120 procent!

Intervjuare: Allan Persson