Vad kommer människor att låna på framtidens bibliotek? En intervju med Jonas Söderholm - Tidningen Kulturen

Inrikes nyheter
Typografi
  • Smaller Small Medium Big Bigger
  • Default Helvetica Segoe Georgia Times

Jonas Söderholm Foto: Ulf NilssonVarför lånar människor saker? Varför väljer människor att låna istället för att införskaffa sig det på annat sätt. De kan ju köpa det istället. Mycket enklare. Och mycket billigt nuförtiden. Lite forskning finns just kring människors lånande och varför de väljer att låna. Är det möjligt att koppla samman människors beteende omkring lånande till konsumtion och se det ur ett hållbarhetsperspektiv? Dessa tankar och funderingar tillhör Jonas Söderholm, doktorand vid institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan vid Borås Högskola, Jonas forskar i ämnet för att bättre kunna förstå lånandets mekanismer.

Allting började med att Jonas förstod att det fanns väldigt lite forskning omkring lånande. Mycket forskning finns utifrån ett kvantitativt perspektiv, exempelvis hur många böcker vi lånar. Det finns viss demografisk kunskap, om exempelvis kön på de människor som lånar. Men det finns ingen forskning om varför man lånar och vilka motiven är bakom. Jonas bestämde sig för att titta på lånande som en konsumtionsfråga ur ett hållbarhetsperspektiv. Han valde att titta på de fysiska samlingarna i en tid då mycket av biblioteksforskningen fokuserar på digitalisering.

Lånande kan innebära så olika för människor. För vissa kan det vara en ren ekonomisk fråga, och leda till en faktisk besparing. Eller så kan det sättas i ett sammanhang att människor faktiskt vill stödja en viss institution, tillhöra ett visst community och visa sin uppskattning enligt Jonas. För vissa är lånande ett medel för självständighet då de slipper äga mer saker än nödvändigt. För andra fungerar det precis tvärtom, att låna upplevs som att sätta sig själv i beroendeställning, något man slipper genom eget ägande.

Det finns många sätt man kan skaffa sig saker på. Man kan byta, hyra, köpa, stjäla och så kan man låna saker. Jonas ser att det i framtiden finns en stor potential att bibliotek lånar ut mer än böcker, filmer och skivor, vilket är intressant ur just ett konsumtionsperspektiv. Jonas menar att vad ett bibliotek erbjuder i sitt utbud ser ut att kunna påverka det lokala samhällets konsumtion.

Samtidigt ser han inte framtidens bibliotek hotade när det kommer till erbjudandet av böcker. Det är det som människor vill ha och kommer att fortsätta låna även i framtiden. Dock kanske detta kan kompletteras med enstaka föremål som respektive stad kan ha nytta av och efterfråga. Vad som är viktigt att lyfta fram, enligt Jonas, är de fysiska samlingarna på biblioteken i jämförelse med de digitala. Vad kan de fysiska samlingarna erbjuda som de digitala inte kan och på vilket sätt kan de värderas högre av gemene man. Mycket på grund av den enorma konkurrenskraftighet som de digitala informationstjänsterna innebär.

Vad som ofta efterfrågas på bibliotek är läsplattor, datorer och liknande, vilket en del bibliotek också erbjuder. I sin forskning har Jonas besökt Berkeley och grannstaden Oakland på USA:s västkust. Både städerna hade ett verktygsbibliotek. Biblioteket i Berkeley grundades 1979 och biblioteket i Oakland grundades 2000. Biblioteken är finansierade av respektive stad och invånarna i staden kan gå till biblioteket och låna verktyg till sina hus- och trädgårdsarbeten. 

Han har fått förvånade reaktioner på sin studie. En sådan sak som ett trädgårdsverktyg skulle inte falla många in att fråga efter. En cementblandare är kanske inget man spontant ser framför sig på en bibliotekshylla enligt Jonas. Det finns flera sådana här liknande bibliotek i USA. Varför han intresserade sig särskilt för verktygsbiblioteket i Berkeley var att det var en del av folkbiblioteket och mycket välbesökt och uppskattat. Han såg det som ett uppskattat initiativ som bottnar i det specifika behov som samhället har och stöttar. Samtidigt låg biblioteket i ett jordbävningsdrabbat område, staden gav skattelättnader för dem som stärkte sina hus enligt vissa riktlinjer, något som alltså ytterligare uppmuntrades och stöddes av skattefinansierad verktygsutlåning. Bibliotekets lycka kan även ha sin historiska förklaring. San Francisco-bukten har varit ett utpräglat vänsterideologiskt fäste sedan 60-talet där kooperativa lösningar var ett självklart inslag för många av de människor som levde där.

Svenska bibliotek skulle kunna låna ut mer saker än just böcker, filmer och skivor men detta är en fråga som måste diskuteras på lokal nivå, enligt Jonas. Men visst finns potential. Biblioteket kan ju vara en del av stödjandet i det lokala samhället. Enligt Jonas behöver ju inte allt lånas ut, utan man få se på det specifika behov som varje samhälle har. Samtidigt ser han en nedåtgående trend i lånande i kontrast mot ren konsumtion. Att köpa har många fördelar, och står i ständig kontrast mot exempelvis en begagnad boks skick. Samtidigt som det också är möjligt att köpa en ny bok, billigt, lite var som helst.

Jonas började läsa biblioteks- och informationsvetenskap för hans särskilda intresse i informationsarkitektur och hade inte mycket intresse för bibliotek eller forskning. Med tiden svalnade dock hans intresse för nya medier och han började istället intressera sig för de gamla och han sökte till doktorandtjänsten i allra sista sekund. Hans ansökan var totalt oplanerad, en ren impulsiv handling men enligt honom själv, mycket lyckad

Varför tycker människor om att låna, inte bara ur en ekonomisk ståndpunkt, utan mer i psykologiska behov?

- Till att börja med hänger de två sakerna nog ihop. Lånande av ekonomiska skäl kan i sin tur vara en åtgärd för just det egna välmåendet. De flesta av oss har nog perioder när vi upplever ekonomisk press och ålägger oss själva bättring. Att då medvetet avstå från ett inköp och istället låna kan nog göra minst lika mycket för själva upplevelsen av kontroll som i faktisk besparing. Man unnar sig att få känna sig lite duktig. 

Om vi pratar specifikt om lånande från en institution så kan det även handla om att man vill stötta institutionen i sig, något som framkommit i flera av mina intervjuer. Låntagare vid verktygsbibliotek tycks sympatisera starkt med själva konceptet och ser ofta sitt lånande som ett uppmuntrande deltagande. Exakt vad detta ger individen varierar nog från person till person och jag antar att det är närbesläktat med andra stöttande aktiviteter såsom donation till välgörenhet och volontärarbete. Detta stöttande i sin tur kan ha ytterligare en funktion i att man deltar i en gemenskap, ett community. Genom att använda en starkt lokalt förankrad utlåningsservice kan låntagaren både ge och få bekräftelse på tillhörighet. Här vill jag poängtera att det handlar inte bara om att besöka själva platsen och vara ”social”. Lånande från en service som ett bibliotek är en frivillig handling och något som de flesta av oss, om än motvilligt, skulle överleva utan. Att utnyttja servicen kan då vara, förutom att få tillgång till själva prylen, ett sätt att visa uppskattning, tillhörighet och sympati.

För somliga kan lånande också vara ett medel för självständighet. En del personer upplever sig mindre självständiga ju mer de äger, med det ansvar och underhållsarbete det medför. Samtidigt fungerar det precis tvärtom för många andra, att istället ägande är ett medel för självständighet. Att låna är att vara beroende av andra, något som inskränker ens frihet. Bra exempel för att illustrera detta är hur vi resonerar kring bostad och transport. Att hyra sitt boende och inte äga bil är frihet för vissa, osjälvständighet för andra. 

Varför tror du att det finns så lite forskning omkring människan och lånande?

- Det finns ingen uppenbar problematik kring lånande, det är inte ens uppenbart intressant. Lånandet i sin grundform är något vi drillas i redan som mycket små när våra föräldrar försöker få oss att samsas om leksakerna. Och ur ett biblioteksperspektiv är det en väletablerad och oftast väl fungerande aktivitet – bibliotekslån har gått till på praktiskt taget samma sätt sedan generationer tillbaka. Lånande är helt enkelt något vi tar för givet. Det är först när man sätter det i ett sammanhang som det blir intressant, lånande som ett sätt att få tillgång till saker i jämförelse med andra möjliga sätt. Vilken roll det spelar i människors liv, vilka konsekvenser människors val mellan lånande och andra anskaffningssätt får.

När du var i Berkeley, USA så besökte du två verktygsbibliotek där? Varför tror du att dessa fungerade och var populära där? Vad var människornas behov där? Tror du att dessa skulle kunna fungera i Sverige?

- Tre verktygsbibliotek till och med även om två utgör merparten av studien. De är framgångsrika av flera anledningar. Den mest uppenbara faktorn och ett av huvudskälen att de överhuvudtaget startade verktygsbibliotek är att det är ett jordbävningsdrabbat område. Staden ger skattelättnader för dem som stärker sina hus enligt vissa riktlinjer, något som alltså ytterligare uppmuntras och stöds av skattefinansierad verktygsutlåning. Men detta i sig gör såklart inte verksamheten framgångsrik per automatik. Verktygsbiblioteken är starkt lokalt förankrade vilket bland annat märks i en påtaglig ”alla känner alla-atmosfär”. De tar sig ordentlig tid med varje låntagare och kön blir ofta lång. Många besökare kommer in utan särskilt ärende bara för att de har vägarna förbi och inte sällan har någon med sig hembakt som utan vidare ceremoni ställs fram på lånedisken och försvinner lika snabbt. Vidare är personalen kunniga och erfarna hantverkare. För låntagarna är de självklara auktoriteter som de vänder sig till för att få tips och synpunkter på vad de nu pysslar med därhemma och därefter hjälp att välja rätt verktyg. Framgången kan även ha viss historisk förklaring i att San Francisco-bukten varit ett utpräglat vänsterideologiskt fäste sedan 60-talet där kooperativa lösningar är ett självklart inslag i många människors liv. Det är också ett område med höga tomtpriser och många vill ogärna upplåta surt förvärvade kvadratmeter till att förvara saker de sällan använder.

När jag påbörjade projektet för snart fyra år sedan fanns inget liknade i Sverige mig veterligen. Faktum är att en del liknande verksamheter nu börjar märkas i landet, om än i mindre skala. Framförallt handlar det om hur många folkbibliotek tar in olika udda material så som gångstavar och energimätare. Det finns även åtminstone tre klädbibliotek, även om de inte drivs av folkbibliotek utan som egna ideella organisationer. Och här i Borås finns faktiskt numer ett litet verktygsbibliotek inom ramen för ett kombinerat filialbibliotek och medborgarkontor. Jag har ännu bara besökt dem men inte hunnit uppdatera min studie efter vad som händer på hemmaplan. I vilket fall är Borås alltid intressant som testområde för nya typer av verksamheter. Det är en ganska typisk mellanstor stad, svårt segregerad, och med Sveriges kanske hårdast konkurrenssatta detaljhandelsmarknad. Det är förstås osäkert om den gamla principen ”fungerar det i Borås så fungerar det var som helst” gäller även bibliotek. I vilket fall ska jag följa utvecklingen med intresse, utöka min data med ännu mer material och bli ännu mer försenad, och inte minst börja låna verktyg själv. Jag gillar visserligen att shoppa men just vad det gäller verktyg är jag typen som är mer intresserad av hålet än själva borrmaskinen.

På vilket sätt sätter du detta begrepp i ett hållbarhetssammanhang?

- Anta att vi utgår från den vanliga, kanoniska hållbarhetsmodellen med sina tre pelare: social, ekonomisk och ekologisk utveckling i långsiktigt hållbar samverkan. Låt oss då göra ett tankeexperiment: Alla boklån de senaste 50 åren var istället bokköp, alltså att varje utlån ersattes av ett producerat och sålt exemplar. Hade det gjort någon skillnad i miljöåverkan? Självklart. Hade det inneburit någon ekonomisk skillnad? Självklart, både makro- och mikroekonomiskt, offentligt och privat. Exakt vilken skillnad det skulle innebära är svårt att säga och jag menar inte att det nödvändigtvis enbart vore negativt. Hade det gjort social skillnad? Ja, återigen. Någonting hade det såklart inneburit om möjligheten till fri jämlik tillgång för alla ersattes av en helt marknadsbaserad tillgång. Poängen här är att både lyfta upp att det hänger ihop och att det inte är helt lätt att reda ut hur. Att vi konsumerar för mycket är väl i det närmaste en truism. Men skulle världen bli bättre om allt gick att låna? Systematiskt lånande på offentligt finansierad stor skala hamnar konceptuellt väldigt nära kommunistiska ideal om det gemensamma vilket det ju finns vissa historiska indikationer på att vi kanske inte är så väl rustade att hantera. Uppenbarligen råder det någon slags balans mellan olika konsumtionsmöjligheter; drastiska förskjutningar av dessa förhållanden skulle förutsätta en helt annan sorts samhällsekonomi än den vi på gott och ont lever med i dag.

Det jag gör än så länge är alltså att överhuvudtaget försöka förstå lånande som ett konsumtionsproblem och därmed något som har implikationer för samhällsutvecklingen. Som den främsta institutionen att möjliggöra systematiskt lånande blir folkbiblioteket då oerhört intressant genom sin delaktighet i människors konsumtion. Här tror jag det finns en stor okänd potential, i hur man arbetar både med befintliga och nya möjliga material.

Vad tror du främst kommer att finnas i framtidens bibliotek i Sverige?

- Böcker. Att ställa om biblioteksbestånd överlag till att erbjuda något radikalt annat är orimligt och absurt inom den framtid jag kan relatera till. Ett sådant projekt vore ett politiskt självmord som skulle kräva en diktatur för att driva igenom i Sverige. Visst, debatten flammar med jämna mellanrum upp kring något nedläggningshotat bibliotek och nog lider sektorn av nedskärningar. Men det ser inte jag som någon trend mot att bokbiblioteket skulle vara hotat till livet. När jag är pensionerad och släpar mina barnbarn till bibblan så kommer det vara för att ge dem den där stora upplevelsen av alla ofantligt många böcker som vem som helst får bläddra i, upptäcka, ta med sig hem.

För att inte konkurrera med sin egen digitala verksamhet och andra digitala informationstjänster är det dock viktigt att folkbiblioteken i framtiden har en stark idé om vad de fysiska samlingarna faktiskt är för något. Vad skiljer det fysiska från det digitala? Vad är unikt hos det fysiska materialet, som inte kan representeras digitalt? Detta är frågor vi ständigt ställer från andra hållet när vi tittar på potentialen i nya tekniker. Vad kan vi göra för något nytt unikt med allt det här digitala? Här finns flera möjliga vägar för en sådan stärkning av bibliotekens strategier för fysiska material. I första hand att såklart titta på vilka nya typer av material som kan tas in som helt enkelt inte går att representera digitalt, ekonomiskt och inte minst rumsligt utrymme för detta skapas när andra delar av samlingarna migrerar helt till digitala domäner. Man kan också tänka sig att de fysiska samlingarna kan vinna på en slags statushöjning. Om vi talar om just böcker så är en biblioteksbindning den lägst stående formen av upplaga som behandlas därefter och knappt är värd sin vikt i vatten vid utgallring. Någon slags framlyftning av bokföremålet i sig kunde alltså vara en delstrategi i att stärka det fysiska materialets unicitet. Exakt hur detta skulle gå till är en väldigt bra fråga, men en uppenbar början är att titta på själva bindningarna. Man kan tänka sig att lyfta fram roliga små temasamlingar där bokföremålet är i centrum. Det kan vara miniutställningar organiserade efter teman såsom ett verks olika upplagor genom åren, olika bindningstyper och typografi, för att nämna några. Biblioteket är i dag inte en plats för bibliofiler. Det borde det vara.

Tror du att vi lånar mer nu än för tio år tillbaka och hur ser utvecklingen ut på människors efterfrågan och behov av lånande?

- Nej, vad jag vet pekar väl den mesta utlåningsstatistiken från biblioteken nedåt. Vi ser visserligen en del trender kring nya konsumtionsformer där grupper av individer samsas kring gemensamt inhandlade resurser. Men det är nog än så länge i mycket liten skala, främst bland kulturintresserade, hyfsat unga människor kring storstäderna skulle jag gissa. Jag tror att behovet är större än efterfrågan; möjligheten att låna är nog något vi helt enkelt ofta inte tänker på. Många varor är i dag relativt billiga att köpa och det är även enkelt att få olika typer av krediter via bank eller direkt i butik vid köptillfället. Det tycks ha skett en omställning i mångas syn på den egna konsumtionen jämfört med hur äldre generationer såg på saken. Vill man ha något ska man kunna skaffa sig det direkt, en mentalitet som inte bara möjliggörs utan förmodligen även kan förklaras av detaljhandelkedjornas ”räntefria” avbetalningserbjudanden. Att faktiskt spara gör man möjligen till en kontantinsats på bostad eller bil, inte för att finansiera hela köp. Betalning abstraheras både genom att förflyttas från köpet och därmed varan, och genom att buntas ihop med andra köp och delas upp över tid i godtyckliga delbetalningar. Konsumtionen av varor hamnar då i samma slags kontinuerliga flöde som exempelvis elförbrukning där man inte ser effekten av den enskilda handlingen. Allt detta kan sammanfattas i ett ord: kortsiktighet. Kortsiktigt finns det inga nackdelar med att köpa, enbart fördelar. Ställ detta mot lånande som kortsiktigt inte erbjuder några ytterligare fördelar, enbart nackdelar. Skicket på saken du lånar är mer eller mindre begagnat, du hamnar i en omedelbar beroendeställning och du kan inte hantera saken hur som helst. All typ av media som går att låna på bibliotek går också att köpa på Coop och ICA som har bättre öppettider, låga priser och kundkreditkort.

Linda Johansson

 

 

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen

Cron Job Starts