Musik: dEUS, Keep You Close

okt022011
Skrivet av Peter Sjöblom
PDFSkriv ut

Mer rättframt men fortfarande personligt

 Vuxet på alla bra sätt Vuxet på alla bra sättdEUS
Keep You Close
Play It Again Sam/Border

Min uppskattning för dEUS har för det mesta varit av det mer intellektuella slaget. Deras första skivor inbjöd mig aldrig till ett hjärtligt omfamnande, men jag tyckte om deras sätt att leka med formen, korsbefrukta stilar och experimentera sig fram till en musik som blev ganska personlig.

Jag är sannolikt i minoritet, men jag tycker att dessa belgare blev bättre efter det sexåriga albumuppehållet mellan "The Ideal Crash" och "The Pocket Revolution". De har skalat bort mer och mer av spretigheten från sina 90-talsskivor och blivit något som passar dem mycket bättre: Ett jämförelsevis rättframt men personligt rockband. Dagens dEUS bekymrar sig mindre för att verka intressanta än de anstränger sig för att skriva låtar som kan stå för sig själva. Jag tror att de känner att de inte måste anstränga sig lika mycket för att framstå som ett intressant band.

Helt i linje med hur jag menar att de har utvecklats, tycker jag att "Keep You Close" är deras bästa hittills.

Det börjar bra med en episkt anlagd titellåt som badar i vemodiga stråkar och fortsätter med en bakvänd 6/8-vals i "The Final Blast", en av skivans allra bästa låtar. Och så håller det på, den ena bra låten efter den andra. Ingen helt lik den föregående. Dagens dEUS månar mer om att göra skivan som helhet mer varierad, än att varje låt ska vara en väv av infall, experiment och försök. Det låter som att dEUS har fått ett bättre grepp om sig själva och därigenom sin musik.

"Vuxen" är ett ord som har givits en så trist klang. "Vuxen", som i tråkig. "Vuxen", som i harmlöst stadgad. Men dEUS har vuxit upp, de har blivit vuxna, i betydelsen att de vet vad de vill, de har förmågan att skilja det överflödiga från det nödvändiga. Det konstlade från det, ja, hjärtliga. Det måste inte vara dåligt. I fråga om "Keep You Close" är det inte dåligt. Inte alls.

Peter Sjöblom

 

 

 

Inline article positioning by Inline Module.

Musikkritik

Musik: Skuggvältan Publicerad i Musikkritik

Garagepoesi och konkret folkvisa

Skuggvältan
Skuggvältan
Trombone

Skuggvältan är det mest anslående namn jag sett på länge. Det hugger tag direkt och drar mig in bland trolska träd och i dunkelhet.

Skuggvältan är också du. Så står det i häftet. Skuggvältan är alla ...

Musik: Diverse kompositörer; Xtra högtalare Publicerad i Musikkritik

Likriktad ytlighet

Diverse kompositörer
Xtra högtalare
Elektron

På baksidan av omslaget står kompositörerna uppställda på rad, och den urblekta bilden får dem att se ut som ett new wave-syntkollektiv från Ohio. Kanske ett försök att avdramatisera den elektroakustiska musiken visuellt?

Faktum är att ...

musik: Könsförrädare; Death to Stories/Of the Unpolitical Publicerad i Musikkritik

Berättelserna är döda, leve berättelserna!

Könsförrädare
Death to Stories/Of the Unpolitical
BD Pop

Det är glädjande att se att den en gång i tiden utdömda vinylskivan slår tillbaka med en allt mer växande kraft. Fler och fler skivor släpps parallellt på CD ...

Musik: Peter Knudsen Kvartett, Magnus Dölerud Quartet, Perssons Sexa Publicerad i Musikkritik

Två kungar och ett trumfess

Peter Knudsen Kvartett
Peterson-Berger Revisited
Länskulturen
Magnus Dölerud Quartet
My Village
Reach Up/Plugged
Perssons Sexa
Perssons Sexa
Havtorn/Plugged

Att jazzmusiker tar sig an klassiska kompositörer är ingen nyhet, men jag har en känsla av det greppet för tillfället är ...

Opera: En för alla och ingen för en – Peter Grimes på Stockholmsoperan Publicerad i Musikkritik

Länge föreställde jag mig Benjamin Brittens opera ”Peter Grimes” i svartvitt, utan färger, vilket kanske låter märkligt. Färgerna finns ju överallt omkring oss, också i en vindpinad liten engelsk fiskeby i början av artonhundratalet, i Johanna Garpes regi lokaliserad till ...

Musik: Folkmusik Publicerad i Musikkritik

Fyra sätt att närma sig folksången

Anne Marie Almedal
Memory Lane
+47
The Webb Sisters
When Will You Come Home?
TWSR
Dave McPherson
Dreamoirs
Northern Music
Nynke
Alter
Crammed Discs

På ytan är detta fyra helt disparata skivor, men de har det gemensamt att de ...

Musik: DunDun Publicerad i Musikkritik

Ett band att räkna med

DunDun
DunDun
Margit Music/Border

I början av 90-talet rönte Göteborgsbandet Whipped Cream en hel del uppmärksamhet med en helt egen variant av psykedelia, stämsång och virvlande gitarrer. Deras första skiva ”Whipped Cream & Other Delights” väntar på ...

Musik: Vienna Ditto; Liar Liar Publicerad i Musikkritik

Kosmisk triphop i miniformat

Vienna Ditto
Liar Liar
Ubiquity Project

De kallar sin musik för ”voodoo sci-fi blues” och ”kosmische Trip hop”, och efter deras tidigare utgivningar, som hittills endast omfattat singlar, har de beskrivits som ett ”Portishead som gör ett Tarantino-soundtrack”. ...

Musik: Kamala; You Have Heard, I Suppose Publicerad i Musikkritik

Dynamisk lek som omedelbart ger mersmak

Kamala
You Have Heard, I Suppose
Havtorn

Ibland undrar man vad som får band och artister att välja titlar till sina skivor. Som till exempel Belle & Sebastian och Godspeed You Black Emperor! som verkar ha ...