Litteraturkritik · A Dictionary of the history of medicine / Atlas of Human Anatomy and Surgery

okt132006

Skrivet av Stefan Hammarén

Litteratur - Litteraturkritik

Titel: A Dictionary of the history of medicine
Redaktör: Anton Sebastian
Bokförlag: Parthenon Publishing Group Limited

Titel: Atlas of  Human Anatomy and Surgery
Redaktör: Bourgery et al
Bokförlag: Taschen

Historisk medicinordbok!

I mitt kabinett av medicinsk skräcklitteratur, som i sanning inte är stort eller vidare övertygande, alls nämnvärt uppbyggt, glatt ihopplockat istället, dessutom utspritt som bäst, av t.ex. böcker om krymplingar som mormor läste högt ifrån och pekade på hemska bilder när jag var liten och mindre, men stundom än av lite påökning i volymraderna blir det trots, en som ligger på sängkrypinets golvmatta i högen lämplig plocklitteratur när Blund dröjer sig, töjer bort av "A Dictionary of the history of medicine".

inalvorBoken är i första hand en personencyklopedi, över medicinare och kirurger, uppfinnare, instrumentskapare som satt sitt namn i den medicinska forskningen och utvecklingen till den grad att de finns kvar i dagens läkarvärld och jargong, gonggong, korridorer, avdelningar, institutioner, i forskning, nya böcker, eller av sjukdomar som bär namn efter upptäckaren, eller också av bra instrument och verktyg, metoder, ingrepp som överlevt historiens gång, sådant som allmänt någorlunda brukas och finns av fornt kvar, av mångt och rätt mycket därom finns i boken upptaget nämnt, står en och annan rad kompletterad fakta, boken till nytta för läkare som ofta vill ha en historisk återblick på det som hälsar i hjärnan av överlevt, eller för författare som vill fastna för något speciellt, ha ett brett urval för att söka bland, sedan att fastna för ljudet och vingslaget i någonting, söka djupningen, fastan, pastan, övertäckningen, sättningen, eller än ha boken för freaken, förundra, inse nog, att medicin och kirurgi också fanns förr i världen, samt att 1900-talet var både grotts tid och i enorma framsteg taget, artiklarna informativt skrivna givna, eller att verkligen fascineras över mer, som också läkare [läsare] av min "konservöppnare bok" fäst fast, sic mig visavi fängslarns fascination är, det som än faktiskt huttrade till i mig upp att ordboken hade de faktum nästan precis samma identiska bilder [bildbar] av de två förlägna, tjusande kvinnan och mannen mandragorskt, mandibler, Mandrake draget, väl må är omen trevligt gott förhållit, unikt sammanträffande av där, påpekat skall nog, att det inte är precist samma bilder två om än så ohyggligt nära väldigt, här av efter en "Mandrake" hos Hortus Sanitatus (Mainz: Jacob MaydenBach, 1471 ), ordboken hade jag inte ens tillgänglig tillgodo gängse när herr förläggare H: ström fick fram bilden funnen omslagets baksida, sägas konklusionellt, ordboken har vad man (jag) vill hava, upptäcka galet gott, bekräfta somna mig betaget, överhuvud som ordboken har ett trevligt retfullt kompletterande bildmaterial efter gamla kopparstick precis som kb sånt med, om än alltid för lite av (retfullt det också), också av gamla läkarinstrument avbildade har, intressant så, själv som jag samlar på sådana, även om samlingen i sanning inte är stor eller vidare övertygande, utom i en underavdelning än, av veterinärmedicinska förlossningsverktyg, eller kalla dem kanske för instrument, mest olika långa tänger faktiskt, oj, hittar inte dem i boken, ock en ordbok är ofta rätt otacksam att recensera, antingen säger man att urvalet är rikt, eller fattigt, fattigt i sig, och möjligtvis måste kosta på sig ett "skevt" därtill, såvida man inte lyckas fastna för någon specifik kär detalj man inte vill släppa, här fanns den, och finns av. Det redaktionella språket i ordboken är dock lite onödigt hackligt och kanske något störande. Bruket av punkt är inte heller alltid helt lyckat.

Och av en annan totalt exceptionell bok ännu, "Atlas of  Human Anatomy and Surgery", inte minst för bildmaterialets skull det, i sitt exceptionella tydliggörande av anatomi, blir vår lekamens armering så enagjort på bricka framtaget, om illustrationsröntgen bäst, på särskådningens fest, trodde knappt det kunde göras så pass åskådligt, fokuserat i oändliga detaljer vridet fram med blickars sår hakar och Kellys dragare, måste nästan tas som om surrealismen och medicinen slår gemensam sak, surrealistiskt just för sin extrema tydlighets skull, åskådan överträffad rent ut sagt, om det därav måste te sig groteskt, eftersom man inte kunnat föreställa sig tydligt nog saken, allt ju längre man betraktar då, liksom det går att följa ner sig på ett enda uppslag i timmar, om ett intryck och metodäring som enbart förstärks efter hand av läsningen och med dessa fler bilder som, liksom verket inte endast är ett av de mest massiva alster inom anatomisk medicinsk historia gjorts, utan också ett av de mest groteska, vackrast och illustrativaste, framtaget från början av Jean Baptiste Marc Bourgery, ifrån början av 1800-talet och för bilderna svarar långt tecknaren, kopparstickaren Nicolas Henri Jacob. I den här boken blottas vi till bens mals och organs ork. De måste ha haft roligt, varit galna när de gjorde boken. Detta är en av medicinhistoriens verkligt stora läroböcker, som det ter sig så här efteråt, hypotetiskt egentligen, eftersom betydelsen aldrig varit vidare praktisk betingad. Inte mindre är jag rätt övertygad att man utan alltför egentliga kirurgiska rena kunskaper kan utföra ett och annat stort ingrepp tackvare den här boken, om man bara var tvungen till. Text är långt läsbart moderniserad under redaktion dr Jean-Marie Le Minor och prof. Henri Sick. Boken är såväl på engelska, franska som tyska språket, bra så, och utgiven på Taschens universalförlag http://www.taschen.com/ och boken skall jag snarast skicka åt Poppy, min huvudperson i soppboken och kb, som är huvudstupa rakt ut galen i medicinska planscher dito. Boken är i någorlunda stort format. En rent otrolig bok är det sägas, storslagen framställning.

Av en än förvriden anatomibok kan åter rekommenderas ut "Enciclopedia Anatomica" av Museo La Specola Firenze, där kroppsorgan och delar nog sällan blivit alltför mer absurt framställda, enligt mig, med än nödvändigt drag av realism kvarblivet, ungefär som när vaxdockmakare blivit helt snurriga och leker läkare [kirurg; mördare; avig balsamerare i blottad tjänst], vill visa så naket rent som möjligt sina okända huvudmän.

Stefan Hammarén