Litteratur: Per Holknekt och Markus Lutteman; Per Holknekt 1964 -2014 - Tidningen Kulturen

Litteraturkritik
Verktyg
Typografi
  • Smaller Small Medium Big Bigger
  • Default Helvetica Segoe Georgia Times

En självbiografi som en berg- och dalbana

Klarsyn och naivitetPer Holknekt och Markus Lutteman
Per Holknekt 1964 -2014
Norstedts

“Jag åkte ut till Ingarö och satte mig på bryggan och metade. Och där blev jag kvar. Det kändes inte som att jag gjorde så mycket annat de där fyra månaderna. Metade. Och drack öl.

Lena hade en show på Cirkus och var borta flera kvällar i veckan. Själv satt jag i min ensamhet på bryggan och tyckte synd om mig själv. Sommargästerna hade åkt hem, kvällarna blev mörka och kyliga. Jag drack öl med allt tätare intervaller och tycke ännu mer synd om mig själv. Aldrig var det någon som bekräftade mig. Inte på jobbet. Inte hemma. Allt jag begärde var att ibland få höra ord som: “Du är bra, Per” eller “Du duger som du är”. Men alla bara letade fel.

Alkoholen hindrade mig från att finna brister hos mig själv, men underlättade för mig att hitta dem hos andra.”

Upp som en sol, ner som en pannkaka

Per Holknekts livshistoria är en “rags to riches story” som sedan slår i backen och går tillbaka till “rags” igen. Hemlös, alkoholiserad, drogberoende, utfattig … Som Per själv uttrycker det: inte en krona är kvar, allt bortspelat. Inte en fickludd kvar.

Sedan följer en ny “rags to riches story” --- och den blir ännu bättre, för alla älskar en comeback. Och alla älskar Per Holknekt. Alla älskar hans modemärke Odd Molly. Alla älskar det fina kändisparet Per och Lena Philipsson. Sedan slår backen i igen, och … ja, det går inte så långt som till “rags” men nästan. Alla älskar inte Per längre och efter otroheten mot Lena Ph verkar han vara medias och folks hatobjekt nummer ett. Ett ännu större problem är att alla inte älskar Odd Molly längre. Hon har gott från udda till mainstream och försvunnit i den anonyma mängden av modemärken som alla försöker vara coolast på samma sätt.

Utbrändhet och “time out”

Citatet ovan, från Ingarö, är från Pers fyra månaders time out från Odd Molly. Han var utbränd.

Men under “time outen” fick han tid att tänka

“Odd Molly hade precis som en tonåring börjat se sig omkring och jämföra sig med andra. Istället för att fortsätta göra saker på vårt vis hade vi försökt bli bättre än de andra och konkurrera på andras villkor. Framför allt hade vi gjort ett kardinalfel i samband med att vi gick in på Stockholmsbörsen. Vi hade tappat vår orädsla ….

…. “Marknaden” för mig är ett monster. Folk jagar kortsiktiga vinster och det får långsiktiga negativa konsekvenser. Ändå försökte vi tillfredsställa det där monstret. Vi blev vinst-och tillväxtdrivna. Lät passionen och uniciteten hamna i skymundan. Och därmed ersatte vi omedvetet vår tidigare rädsla med ängslan.”

På fem år hade Odd Molly i princip noll uppsägningar. Efter börsintroduktionen ökade “omsättningen”avsevärt … och en av dem som till sist blir “omsatt” är Per Holknekt själv. Nu jobbar han på ett nytt modemärke.

Loggan finns med i boken --- i färg.

Från Patrik till Per

Per Holknekt boken är lysande spännande läsning --- Markus Lutteman kan konsten att förvalta ett liv och presentera det på ett dramaturgiskt skickligt sätt. Han har tidigare bland annat varit medförfattare till Patrik Sjöbergs självbiografi Det du inte såg. Pedofiler som tränar barn i friidrotts Sverige eller en megakändis som slåss mot sitt missbruk? Vad kommer att sälja bäst? Vad kommer att bli mest omtalat, i långa loppet?

Gissningsvis Per Holknekts bok, för den har många fler dimensioner än en“A.A.” persons bekännelser. Visst finns här mycket om missbrukets lockelse ---hur alkoholen skriker efter att bli drucken --- och inspirerande delar som andra “A.A.” personer kan ha nytta av, men det intressantaste med boken är faktiskt hur utbrett missbruket är i hela samhället.

Omständigheterna bäddar för missbruk

Per berättar om sitt kombinerade missbruk. Ingarö, ensamhet, öl. En öl till. Livet som är tråkigt och ensamt. “Jag började spela lite på unibet --- om jag hade ett spel i luften fick jag åtminstone lite spänning i några timmar. Jag satsade några 1000-lappar åt gången. Ibland mer. Vid enstaka tillfällen över 100 000. Men då spelade jag för redan vunna pengar.”

“När jag sov i stan hände det att jag begav mig till Casino Cosmopol. Första gången växlade jag in 15 000 kronor och åkte hem med över 100 000. Andra gången satsade jag 20 000 och lämnade stället med 300 000. Det var livsfarligt, för det triggade bara mitt spelberoende ännu mer.

Jag har som sagt lätt att komma ihåg mina vinster och svårt att minnas förlusterna. Men självklart gick jag back, det gör man alltid”.

Odd Molly i händerna på spelarna

Detta om missbruket. Kombinerat alkohol och spelmissbruk (det som kostat Holknekt hus och hem och nästan hans liv för tio år sedan).

Men sedan vidare till Odd Molly. Stackars börsintroducerade Odd Molly. Hon och alla hennes anställda i händerna på spelare. Vem vinner? Odd Molly? De anställda? De som köper de (allt duttare) kläderna? Modeindustrin? Småspararna?

Svaret finns redan i texten om Casino Cosmopol. Huset vinner. Det gör det alltid. Små, små vinster får folk att tro att de ska klara sitt sparade, men i slutänden går det back. Huset vinner alltid. Marknadsmonstret kräver sina offer. Och ingen (eller väldigt få) diskuterar att folks jobb och textilindustrin och kreativt arbete och så mycket mera är i händerna på spelmissbrukare.

Per Holknekts bok handlar inte bara om ett berg- och dalbane liv utan även om den svenska marknaden och ett missbruk som sällan diskuteras. Där folk jagar kortsiktiga vinster som får långsiktiga negativa konsekvenser.

“Ta en sup och var som folk”

Gissningsvis kommer Pers nya bolag att hålla sig borta från börsen och spelberoende. Det vore värt att skåla för, helst med en hälsosam L.A. smoothie gjort på detox-nyttiga grönsaker.

För medan de vackra folket i L.A. gått vidare och dricker sina grönsaker (och sin frukt) och tycker de är coola, är det sorgligt att konstatera att Pers återfall till drickandet fick många positiva kommentarer av omgivningen. Den svenska inställningen är ju att det är roligare att umgås med någon som dricker och är “som folk”. Varför är det inte accepterat att ha lika kul med grönsaksdrinkar? Det är ju både nyttigare och godare och bäddar för en skönare, grönare morgondag!

Till syvende och sist är samhällsstrukturen med och skapar missbruk --- vare sig det gäller börsen, casinon, svenska spel, nätbetting eller skålandet.

Per Holknekts bok är en blandning av klarsyn (marknaden som förstör Odd Molly) och naivitet, som när Holknekt storögt konstaterar att hans skilsmässa syntes mer i media än statsministerns. Det finns två stora skillnader. 1) statsministern var inte gift med Lena Ph 2) varken Fredrik eller Filippa gick ut på facebook eller i pressreleaser och skrev en massa personliga detaljer. Kändisar som gör det, öppnar upp sig extra mycket för skvallerpressen, som numera inte behöver lämna redaktionen för att hitta saftiga nyheter. De flesta lägger naivt ut det mesta på nätet, till allmän beskådan.

 

Belinda Graham  

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen