Litteratur: Justine Lévy; inget allvarligt - Tidningen Kulturen

Litteraturkritik
Verktyg
Typografi
  • Smaller Small Medium Big Bigger
  • Default Helvetica Segoe Georgia Times

Svartsjukedrama med kändisinslag

Justine Lévy foto Tom WatsonJustine Lévy
inget allvarligt
Översättning Alexandra Dumas
sekwa

Louise och Adrien älskar varandra, en kärlek som plötsligt drabbas av ett oväntat intrång. Det hela utvecklas till en trasslig svartsjukehistoria som plågar Louise svårt, hon som i sin närhet också upplever sjukdom, död och sorg. Några saker kan påpekas: I denna självbiografiska berättelse engagerar inledningen av romanen mest. Huvudpersonen Louise´s liv presenteras i korta meningar med stackatoartade strofer bärande både sorg och svartsjuka som endast vilar med punkt vid behövlig paus:

”...och jag tänker bara tyst, tyst med er, jag gråter inte, varför gråter ni, jag tittar ner i backen, jag ritar i sanden med gympaskor, ringar, hjärtan, rutor, jag känner mig skyldig som har på mig jeans, skyldig som blivit dumpad av en bimbo, skyldig som lever och har på mig jeans utan att gråta. Jag tänker död död död, men jag känner ingenting. Jävla liv. Ett krossat hjärta och vips förvandlas man till en hjärtlös häxa som stirrar surt på snälla människor och som inte ens klara av att gråta på sin farmors begravning.”

Det apostroferat högoktaniga i romanens inledning mojnar dock något i en mittersta svacka och kommer nästan av sig för att åter rätta upp sig och mynna det ut i en mer ordinär och komfortabel berättarlunk dock fortfarande med viss verbal hetta kvarhållen i höjdpunkterna.

Svartsjukehistorien fängslar och drabbar. Den plågar Louise med en kraft som efterhand djupnar och blir till ett trauma och varigt sår i minnet:

”...Jag grät inte dagen han lämnade mig. Jag ville så gärna, inombords hade jag litervis med tårar, inombords drunknade jag i tårar, inombords skrek jag, men inför honom grät jag inte...”

Att antagonisten Paula är en lätt maskerad Carla Bruni, sångerska och modell som så småningom kommer att gifta sig med Nicolas Sarkozy ger nog inte romanen något större sladderintresse i vårt land i motsats till i hemlandet Frankrike. Det spektakulära i att det är den förre franske presidentens blivande hustru som står porträtt för 'idealkvinnan Paula', som gifter sig med huvudpersonens svärfar och sedan hoppar i säng med hans son, alltså huvudpersonen Louise´s make, är med andra ord inte det mest fängslande i detta drama.

Justine Lévy är född i Frankrike, förlagsredaktör och författare och äldsta dotter till Bernard Henri Lévy och dotter till fotomodellen Isabelle Doutreluigne. 'Inget allvarligt' är den tredje romanen av Levy som översätts till svenska. De två andra är 'Vi ses på Place de la Sorbonne' och 'En ovärdig dotter,' bägge utkomna på Sekwa 2011, 'Vi ses på Place de Sorbonne' dessutom på Forum.

Justine Lévy debuterade 1995 med den senare som gavs ut på svenska av Forum 1996.

Hennes bok En ovärdig dotter, 2009, ska även bli film. Författaren har själv skrivit manus tillsammans med sin sambo, Patrick Mille.

 

Benny Holmberg

 

 

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen

Cron Job Starts