Litteratur: Erik Ivar Holola; Hololand

okt042012

Skrivet av Sigge Andersson

Litteratur - Litteraturkritik

En samhällskritisk pulpdeckare

Vem är Mr. Holola?Erik Ivar Holola
Hololand
Zen Zat

Kultförlaget Zen Zat har gett ut pseudonymen Erik Ivar Holola samlade noveller och tar oss med på en hisnande resa i hans bisarra universum. Vi kastas i landet Hololand, Hololas egen skapelse, där vi får besöka platser som Urgh, Lasco och Tec-Tacel tillsammans med plitarna Rapz, Gutharzia och Thormann med kolleger, och följa dem i deras jakt på mördare, blattingar och stinkare. Novellerna rör sig fritt mellan olika litterära världar och genrer och utgör var för sig variationer på det ledmotiv som utgörs av en absurd humor närmast karakteriserbar som författarens fria men snillrika fantasterier.

Språket är rappt som i en amerikansk pulpdeckare och flyter på smidigt med enstaka avbrott för garv åt groteska språkliga absurditeter som kommer till uttryck i namn, karaktärer, platser, vapen och handling. En del garv är av det mer grabbigt opekå slaget, sådant som kan kännas nog så befriande att skratta åt för vissa, men dock utesluter c:a hälften av befolkningen från den potentiella läskretsen. Det finns också risk för att novellerna ska uppfattas som studentikosa, eller interna – skrivna för en krets redan invigda inom fandom och världen av obskyra fansins med sorgligt små upplagor ämnade för de närmast sörjande, men detta går att blunda för med bevarad behållning av texterna. Novellerna kan läsas fristående och i den mån det finns något sammanhang sträcker det sig till huvudkaraktärernas relationer och vissa återkommande platser. På sätt och vis är det skönt med avsaknaden av en större story i längre form – det roande men virriga hopkoket av absurda karaktärer och paradoxala händelseförvecklingar i Hololand tillåter inget annat format än novellens. Något längre, mer sammanhängande hade varit omöjligt, otympligt, och för mycket.

Novellerna verkar vara skrivna med en frejdig men aldrig slapp frihet. De olika referenserna till populärkultur och litteratur är många om än inte alltid meningsfulla. Det spetsfundigt kamouflerade namedroppandet kan i längden bli tröttsamt. I stort smittar dock den lust författaren måste varit anhäftad med när han skrivit sina noveller över som läsglädje till mig som läsare. Möjligtvis kan Zen Zats sammanställning av Hololas noveller liksom andra volymer de har i sin utgivning tjäna som inkörsport till en i det dagliga mediebruset hopplöst undanskymd entusiastlitteratur.

Mellan varven kan en underfundig samhällskritik - må den vara riktad mot totalitära samhällen eller tillvarons meningslöshet i vår samtid - skymta fram, även om det kan vara svårt att avgöra om den är allvarligt menad eller bara en bisak i sammanhanget. Något jag snappar upp i jakten på en djupare mening i texten. Fast varför ska man vara så jävla allvarlig hela tiden, ibland måste det få vara tillåtet att hänge sig åt mer eskapistiska nöjen – och som ren och skär nöjesläsning fungerar Hololand utmärkt - sätt dig i whiskyfåtöljen, puffa eld på cigarren och avnjut lite instant underhållning. Låt de viktiga frågorna vänta, de hinns med ändå.

Sigge Andersson