Litteratur: Anthony Burgess; A Clockwork Orange

sep052012

Skrivet av Alexander Sanchez

Litteratur - Litteraturkritik

I litteraturens våld

Alle Menschen werden Brüder Wo dein sanfter Flügel weilt. -Friedrich Schiller Anthony Burgess
A Clockwork Orange
Översättning: Caj Lundgren
Modernista

Anthony Burgess (1917–1993) kom under sitt liv att skriva både litteratur, komponera musik och skriva filmmanus. Efter ett relativt händelserikt liv som bland annat kolonialtjänsteman i Malaysia så kom han 1960 att diagnostiseras med tumör i hjärnan. För att klara finansieringen, och att samtidigt trygga för familjen, publicerade han ett antal böcker i snabb takt. Diagnosen visade sig senare vara felaktig, något som inte nämnvärt minskade skapartakten.

Under sitt långa liv kom han att skriva en rad romaner inom de flesta genrer, men det är hans mest kända verk ”A Clockwork Orange” viket kom 1962 som gav honom världsberömmelse. Filmen av Stanley Kubrick, en av hans bästa filmer, byggde på den kortade amerikanska utgåvan av boken. I och med återutgivningen är boken för första gången i sin helhet på svenska,med alla kapitel. Om det är ett tema som går att lyfta fram i boken, är det tanken om den fria viljan, som i Burgess dystopiska värld är satt på undantag. Som många andra framtidsskildringar blir berättelsen även en samtidskommentar. Kalla kriget utkämpades fortfarande och spänningen mellan USA och Sovjetunionen var i högsta grad levande.

Det är ett framtida London som skildras där ungdomsgäng styr natten och den vanliga medborgaren skräckslaget håller sig undan. Huvudkaraktären och ligisten Alex, vi får följa i boken, lever ett torftigt liv vars kickar som består av klassisk musik och gängvåld.

Hans ungdomliga oförstånd och amoraliska beteende leder honom till den ena ytterligheten efter den andra. När han slutligen går över gränsen och misshandlar en äldre kvinna till döds hamnar han i fängelse. Väl i fängelset tar den faktiska historien sin början. Fängelsevistelsen ger honom en möjlighet att att återanpassas. Återanpassningen är givetvis inte helt frivillig, det är med hjälp av en ny terapiform som kallas Ludovico-terapin utvecklad av dr Brodsky och dr Branom. En terapiform som med andra ord är hjärntvätt.

Friheten att själv välja sitt eget beteende är något som är för Burgess något mycket viktigt, eller om man väljer ett annat spår: något mänskligt. Alex är efter sin omvändelse, med hjälp behavioristisk hjärntvätt, inte är längre fri att välja. Favoritsysslorna som tidigare fyllde honom med glädje är efter behandlingen istället förknippade med starkt illamående och ångest.

Bokens uppdelning i tre delar, med vardera sju kapitel, för medvetet tanken till musik. Få gånger tidigare har en så uppenbart otrevlig karaktär tillåtits att med sina egna ord beskriva glädjen av hur musiken påverkar honom. Det speciella slangspråket som till stora del består av ryska, skapar en suggestiv inblick hur Alex tänker.

Empatistörning vill en del hävda för karaktärens del men författaren vill ingalunda göra det lätt för sig. Hur förhåller vi oss själva till den här typen av människor som vi många gånger själva har stött på? Hur långt sträcker sig rätten att göra vissa saker mot dina medmänniskor? Dessa frågor ställer Burgess först och främst till läsaren själv att finna svaret på. Detta mina Bröder, som Alex skulle uttryckt det, är horrorskönt.

Alexander Sanchez