Litteratur: Svetislav Basara; The Cyclist Conspiracy

aug302012

Skrivet av Nikanor Teratologen

Litteratur - Litteraturkritik

 Att kontemplera den diaboliska tvåhjulingens esoteriska innebörd

Svetislav BasaraSvetislav Basara
The Cyclist Conspiracy
Översättare: Randall A. Major
Open Letter Books

Open Letter Books är ett amerikanskt förlag som uteslutande ger ut skönlitteratur översatt till engelska. I deras utgivning finns flera intressanta författarskap representerade, och jag tänkte skriva ett antal recensioner om några av de böcker Open Letter valt att ge ut. 

Cyklistkonspirationen (den serbiska titeln är Fama o biciklistima) publicerades ursprungligen 1988 och är en rastlös, överflödande, egensinnig bok, en anarkonihilistisk uppvigling till andlig medvetenhet.

Dess förmodligen två största skyddshelgon och inspirationskällor nämns aldrig vid namn, inte ens i den preliminära förteckning över "cyklistkonspirationens" medlemmar som finns vid bokens slut, men är i anden närvarande genom hela den nyckfullt vindlande och tvärt kastande texten: Alfred Jarry är den förste, dyrkaren av cykling och alkohol, som bl.a. skrev en kort och rolig text om Jesus och rövarnas Golgatavandring som cykeltävling, "La passion considérée comme course de côte", med en slutkläm som betecknar korsfästelsen som en "beklaglig olycka, som ägde rum i tolfte kurvan, i det ögonblick Jesus låg jämsides med de två rövarna" ("Jésus était à ce moment deadhead avec les deux larrons.")

Den andre är Jorge Luis Borges, de fiktiva verkens virtuose, allvarlige och stilsäkre frambesvärjare. Cyklistkonspirationen består nämligen i allt väsentligt av ett stort antal föregivet autentiska texter, såväl av faktiskt tidigare existerande personer som Conan Doyle och Freud som påhittade gestalter som majordomo Grossman och kapten Queensdale. Men den av historieskrivningen aldrig identifierade 1300-talsfursten Karl den Vederstygglige hävdar i bokens allra första text (om man bortser från "redaktörens förord", signerat S.B.) att det är han som dekreterat även exempelvis Sigmund Freuds existens. Han befaller nyss nämnde Grossman, en teolog som den Vederstygglige föraktar djupt och anklagar för att "under sekel likt en papegoja ha upprepat de slagord du lärde dig i Uppsala", följande:

"Write this down: I, Charles the Hideous, in the name of God, decree that the following should be born: Herbert Meier, Arthur Conan Doyle, Sherlock Holmes, Çulaba Çulabi (what a silly name), Jurgis Baltruŝaitis, Sava Djakonov, Rheiner Meier, his son Ernest, Afanasij Yermolayev, a dozen supplementary characters, Sigmund Freud and Joseph Kowalsky, yes, Joseph Kowalsky, Kowalskyyyy!"

Joseph Kowalsky, född 1901 och död 61 år senare, visar sig så småningom bli bokens centrala gestalt, om den nu med sina otaliga stickspår och återvändsgränder kan sägas ha någon sådan. Drygt 60 av bokens sidor sägs bestå av Kowalskys samlade verk - att han skrev så lite trots sin "nästan övernaturliga energi" får i texten sin förklaring. Joseph Kowalsky var liksom många andra av de i boken nämnda figurerna verksam som en beståndsdel av "cyklistkonspirationen", som ordensmedlem i "the Little Brothers of the Evangelical Bicyclists of the Rose Cross".

Det är egentligen kanske inte fråga om en konspiration i ordets rätta bemärkelse, snarare handlar det om en metafysiskt subversiv orden, en kätterskt frihetshimlastormande sekt, ett slags anti-frimurare som har sitt mytiska ursprung bland några smeder i Antiokia på 300-talet, en orden vars invigda framför allt lever sina liv och möter varandra i drömmar, och där de inflytelserikaste medlemmarna endera är döda eller ännu inte födda. De på jorden påtagligt förefintliga "evangeliska cyklisterna" "are almost completely uninterested and serve only as an incarnation, as a material point, an anchor of the order in space and time". Om nu denna orden överhuvudtaget existerar, ens i de förment invigdas föreställningsvärld. Kowalsky säger nämligen till en driftkucku vid namn Sava Djakonov som får i uppdrag att dokumentera det cykelmaraton mellan Belgrad och Dharamsala som anordnades 1930 följande:

"No one knows the real purpose of our Order. No one can tell you whether we are doing good or evil. We're simply doing what we have to. You should know that the Order is more of an interesting hypothesis than an organized institution or a power.

That's good, too. That is the power of our community that has been maintained for a thousand years, due to the fact that it has never been constituted and, let's say, it hardly exists at all ; it was created to not exist, but not to disappear. A rigid organization only offers the illusion of strength, but it is not strength."

Vidare sägs det:

"The reason for the existence of our Order is indeed the spreading of mystifcations and the causing of disturbances."

Det rör sig alltså om en ledigt spexande esoterism, en icketroende slapstickgnosticism, en lätt bedagad mystik approach till tillvaron, som ändå har ett slags autentisk andlig innebörd bakom de skämtsamma infallen. Den andligheten är sträng, anti-modern, anti-materialistisk, "anti-human" och "anti-demokratisk". Den har sina rötter inte minst i den kristet-ortodoxa östliga traditionen - och "cyklistkonspiratörerna" sägs betrakta sig som undersåtar i ett, drömt och idealiserat, bysantinskt rike, medan de bestrider legitimiteten i de statsbildningar som bildats på det som tidigare var det bysantinska rikets territorier. Och det bysantinska riket anses av dem ha förlorat sin legitimitet när ikonoklasterna år 842 undertrycktes.

Vid mitten av 1300-talet flydde en spillra av orden till en ö norr om Island, där den skeppsbrutne kapten Queensdale på 1700-talet hamnade. Hans flaskpostmeddelande upptäcktes av en man som 1892 anonymt kopierade det korta manuskriptet. Queensdale skriver:

"Still, their graves are the most interesting of all. Placed just along the shore of the ocean, facing eastward, they consist of a series of vertical recesses in which the corpses stand erect, their eyelids half-opened, mummified by the cold in the expectation of that day when the earth and sky will dissolve and when the unimaginable flame of the living God will flood light into the darkness of the human heart. Visit to those graves, scattered among the hills, are the only external manifestation of religiosity I have been able to observe. I have often noticed men and women going to the recess intended for them, getting into them, and practicing their death for hours. Hundreds, thousands of years of solitude that come before the moment when everything will become one."

Ön Ultima Thule finns till på ett lite särskilt sätt:

"Without chronology, without history, the island becomes objective insofar as it is the spiritual projection of its inhabitants; it is no less real, no less tangible than Britain, but it lies outside of time and space, or better said in parallel with them, due to the fact that there is no continuous series of events. Thus, I did not reach it, as I thought, by means of my raft, but rather by means of my delirium."

"Cyklistkonspiratörerna" (de har inte alltid haft "Bicyclists" i sitt ordensnamn, även om en tvåhjuling sägs ha uppfunnits redan 1347) har en benägenhet att krossa klockor och speglar, en symbolisk protest mot moderniteten och rationalismen. Deras tes är även att mätandet av tiden genom klockor och andra vittnesbörd om mänsklig "impatience and blindness" accelererat själva jordetiden, vilket lett till en förskjutning på drygt 24 år.

"Therefore, we are not contemporaries of the events we are participating in; according to the natural flow of things, they should be just about to happen, and the temporal discontinuity that arises from that is experienced as a feeling of emptiness, lethargy and apathy; "we wander about swampy fogs with our arms outstretched, like sleepwalkers, never guessing that the sun has already risen," Kowalsky and Miller wrote. That is why the Bicyclists of the Rose Cross consider a man to be fulfilled and awakened if he "existed simultaneously with himself"."

Denna logiskt halsbrytande tidsanomali gjorde det möjligt för dem att "i efterhand" planera attentatet mot Franz Ferdinand, den utlösande orsaken till första världskriget. Det kriget och därefter Stalins och Hitlers välden var enligt de Evangeliska Cyklisterna nödvändiga för att undvika ett större ont, för att motverka det Babelstornsbyggande och skapande av ett utilitaristiskt globalistiskt falskt lyckorike, där "västlig" apati, andlig död och känslolöshet härskar, ett jordiskt tillstånd som deras antipoder, arkitekternas sekt, ständigt strävar efter. Stalin, en Evangelisk Cyklist som fick i uppdrag att överge teologiseminariet för att infiltrera bolsjevikpartiet, är en gestalt som den f.d. nihilisten Joseph Kowalsky har starka sympatier för. I en biografisk skiss om Kowalsky förkunnas rentav:

"Joseph Kowalsky celebrated New Year, 1928, in Moscow in the company of Joseph Vissarionovich. Hold up in Stalin's dacha in Podmoskovie, drinking enormous quantities of vodka, they spent five days in conversation, the content of which is unknown. D.H. Grainger is of the opinion that Kowalsky sojourned in Moscow as an emissary of the Evangelical Bicyclists of the Rose Cross, and that he delivered to Stalin a list of people who needed to be liquidated in order to prevent the establishment of the "thousand year empire"."

I ett brev från Dharamsala 1953 skriver Kowalsky:

"The deeper I sank into obscurantism, the more sympathy I felt for, now deceased, Joseph Vissarionovich. I obtained his picture (just as you once did) and hung it on the wall next to my picture of the Savior. I admit, led astray by propaganda and democratic ideas, for a time I was an anti-Stalinist. But, as I matured spiritually, it became clear to me that Stalin was unjustly slandered according to the usual practice of humankind that it always despises its best sons. Culabi, nota bene. As soon as the mob begins to spit on someone, that person should be admired. Joseph Vissarionovich was supposed to serve as a sacrificial lamb, so that a multitude of crimes could be dumped on him. Matters stand quite differently: the mob wants to denounce, to destroy, to desecrate, to kill. Let us not be deceived: one single man cannot turn millions into evildoers unless they are already evildoers in the depths of their souls. Here, Stalin was, If I may say it that way, just a catalyst; he directed the aggression of the masses so that destruction came to those who would have executed Satan's plans in their entirety. Never forget that, in recent times, evil wears the mask of the good."

Vad som är mest typiskt för människosläktet, förklarar Joseph Kowalsky i samma brev, "is that it does not want to hear the truth about itself and that it is ready to kill in order not to hear it. And the truth is short and clear: we are vermin and perverts."

Detta kan ju låta lite hårt och mörkt, men sådan är inte boken som något svåröverskådlig helhet betraktad, en bok som innehåller absurdistiska upptåg som likt zenbuddhismens paradoxer ändock har en andlig kärna, måhända bortom gott och ont. Exempelvis gäller detta ett av de uppdrag som deltagarna i cykelmaratonloppet mellan Belgrad och Dharamsala fick:

"Indeed, at that time the obsessive search for meaning had still not become fashionable, but doubt tormented many of the bicyclists (including me), the doubt that was worst of all - that our campaign was futile. That is why, from this distance in time, the exploit of one of the brothers (who wished to remain anonymous) who hovered above a pebble of three grams for eight years and made sure it did not move from a certain spot (not far from one of the fountains at Beyazit Meydani), seems to be a magnificent example of spirituality. I must admit, not without bitterness, that all of those who were given the dirtiest and stupidest tasks were, in fact, the elite of the Evangelical Bicyclists, the elect for whom that was a chance to carry out an exploit. The abovementioned brother, whom the merchants, hash smokers and pimps at the Grand Bazaar called Crazy Aziz, guarded that pebble for eight years (sleeping and eating nearby) so that the balance of the Earth's mass would be thrown off, in order to cause a powerful earthquake in Japan. That earthquake caused disturbances in the flow of things whose far-reaching consequences we cannot even guess at. And yet, every detail was carefully planned."

Det är inte helt lätt att recensera Cyklistkonspirationen, men det är egentligen inte något svårtillgängligt verk, det är inte uppsåtligt kryptiskt. Möjligen finns i texten alltför många trådar, och författaren tycks snabbt tröttna på åtskilliga av dem.

Jag tror inte Basara haft för avsikt att detta överflöd av infall, detta sannskyldiga ymnighetshorn av hugskott, ska "leda någonvart", till något slags upplösning eller förklaring. Boken har förvisso ett slags parodi på avslutning, presenterandet av cyklistordens planer på att bygga ett alternativt mentalsjukhus som kan rymma 20 miljoner patienter. Genom att externalisera den i människosläktet allestädesnärvarande mentalsjukdomen är det tänkt att vansinnet ska upphävas, liksom psykiatrin och "all the evils of the world", som listas som "law, politics, prisons, courts, violence, prostitution". Man kan inte påstå att boken havererar, eftersom syftet förmodligen från rad ett var att påvisa ordens meningslöshet och tystnadens överlägsenhet. Kowalsky säger också vid ett tillfälle:

"God has spoken for ages and he can send messages, through a mediator, to certain lucky souls in their sleep; complete silence is perfect articulation and all speech is a lie, utter nonsense at the very least."

Karl den Vederstygglige, som inledde den befängda berättelsen genom att säga "I am inserting myself by force in history in order to destroy it, in disgust", får det allra sista ordet, i form av ytterligare ett fragment från hans "A Tale Of My Kingdom", som avslutas med en sista tillbakablick på vår värld:

"I will turn back one more time to look at this brave new world. That danse macabre. That circle without end. Circus vitiosus."

Nikanor Teratologen