Litteratur: Suzanne Brøgger; Brev till prinsen av Mogadonien

aug252012

Skrivet av Benny Holmberg

Litteratur - Litteraturkritik

”Den kritiska intelligentsian har försvunnit ur samtiden”

en bok om ömkligheten
Suzanne Brøgger
Brev till prinsen av Mogadonien
Jag har sett den gamla världen försvinna- var är mina örhängen?
Översättning Urban Andersson
Norstedts

Suzanne Brøgger är en av Danmarks mest kända författare och har skrivit en brevroman i satirisk 1700-talsstil inspirerad av den danske drottningens gemål prins Henrik som har fått stå förebild för den fiktive Prinsen av Mogadonien. Brevromanen är upplagd som ett analytisk brevskrivande där Brøgger går igenom tillståndet i sitt hemland och går till hårt angrepp. Mogadonien föreställer enligt Brøgger 'det sovande Danmark' i en namntravesti på sömnmedlet. Hennes bild av hemlandet blir till en ironisk och bitvis nedgörande karikatyr av ett omedvetet och stillastående rike som jäser av inskränkt självbelåtenhet. Det är ett land där man enligt Brøgger låtit alla gamla sanningar löpa amok och bli upplösta och ersättas av nya sanningar där lämpliga hatobjekt dykt upp som föremål och hävstång i utvecklingen. Det handlar naturligtvis om de senaste årens konflikter mellan danska tidningar och islam, muhammedkarikatyrer och flaggbränningar i muslimska länder, invandringen och Pia Kjersgaard.

”Att denna människosyn får breda ut sig i landet är omåttligt alarmerande” säger Brøgger . Hon talar också om den yttrandefrihet som åberopats vad gäller muhammedteckningarna och menar att, faran ligger på ett annat plan i Mogadonien vad gäller yttrandefrihetsfrågan ”nämligen hos alla dem som är knäpptysta därför att de är så rädda om sina ämbeten, taburetter, poster, bisysslor, och privilegier och allt vad de klamrar sig fast vid- i skräcken för att mista möjligheten till att köpa sin nästa sportbil!” Tidningsfolk och murvlar är 'pygméer och dvärgar' menar Brøgger och 'den kritiska intelligentsian har försvunnit ur samtiden.' 'Vad sysslar den danska medelklassen med?'

Bortom dessa nog så aktuella teman som Brøgger sammantaget beskriver som en pinsam historisk återvändsgränd för hennes hemland, talar hon om den nya flacka kulturen, att läsandet har ersatts av tevetittandet, att läskulturen övergått till en bildkultur.

När hon letar efter sin sanning och sitt lands rätta ansikte letar hon efter 'grundbulten' som i en metaforisk bild i brevskrivandet blir till brevskrivarjaget Fru Z:s örhängen. 'Jag är bara en tant som tappat sina örhängen'.

Brevväxlingen är sprängfylld av namndroppande med referenser till Brøggers tidigare ställningstagande. Brøgger jämför den nutida utvecklingen i Danmark kontra det som en gång presenterades som erfarenheter efter andra världskriget, förintelselägren och historisk framåt över 68-rörelsen och vidare till idag. Vad har vi egentligen lärt? Vad kvarstår? Ska nu allt köras ett varv till?

Det är en ömklighetens rapport Brøgger ger om sitt moderland Danmark men också en humoristisk-satirisk text kring människors vindflöjelartade personligheter. Dessutom en stor apostrofering av den nya tidens bildmedier med dess shortcut-kulturer, där det snabbt utraderade skrivandet/tänkandet i princip skrivs i den flyktiga sanden på den mediala/politiska stranden.

Det är en svidande vidräkning med sitt land som Brøgger består läsarna med i form av denna brevroman, ibland lite väl lokalt dansk i sin namndroppning för en utsocknes, men med utblick mot allmängiltiga frågeställningar och försök till svar. Den fiktiva formen som en brevskrivning till prinsen av Mogadonien kunde hon varit utan och ibland raseras spänsten i texten av att det uppstår en viss teknik- och utvecklingsfientlighet i form av att 'Internet fördummar', att allt var bättre förr och att alla nu för tiden är korkade. Men vad gäller dagens sociala och politiska tillstånd i Danmark är säkerligen Brøggers fiktiva brevväxling en brandfackla som väckt mycket ont blod och sparkat i månget vekt liv för att inte tala om alla de ömma tår hon säkerligen trampat på i sitt hemland med denna brevväxling. Boken kom ut i Danmark 2010 och föreligger nu i svensk översättning av Urban Andersson.

Benny Holmberg