Litteratur: Hanne-Vibeke Holst; Förlåtelsen

jun022012

Skrivet av Christer B Johansson

Litteratur - Litteraturkritik

Hanne-Vibeke Holst Foto Miklos SzaboEn dramatisk omkastning

Hanne-Vibeke Holst
Förlåtelsen
Översättning av Margareta Järnebrand
Bonniers

Det är länge oklart vad det är som ska förlåtas och hur i så fall en sådan förlåtelse skulle kunna tänkas gå till. Politiska försyndelser? Länge verkar det så. Kärlekssvek? Ja, det också. Men från/av vem?

Bokens huvudperson, operachefen i Berlin, danskan Helena Tholstrup? Tyska och/eller danska politiker? Israel? Upplösningen ger svaret, men dessförinnan har läsaren varit inne på en massa andra spår, särskilt det överallt förekommande terroristspåret.

En annan central figur i boken har varit död i många år: Helenas farfar, prästen och frihetskämpen Thorvald. Han är en god man, men med en svaghet. Han är, så präst och så gift han är, svag för unga, vackra kvinnor, alltifrån barnflickan till kvinnliga kamrater i motståndskampen mot tyskarna.

Han blir på så sätt bärare av en hemlighet, som får förödande konsekvenser för förhållandet till frun, tvillingsönerna och den döva dottern. Hemlighetsmakeriet tycks på något underligt sätt gå i arv till sönerna och när bägge blir kära i samma kvinna, svenska Ninni med sina operadrömmar, så är det upplagt för nya förgiftande hemligheter och familjedramer. Allt det här uppdagas undan för undan för Helena, som till sist får mod att öppna den skokartong med bilder och brev som hennes far, Leo, den ene tvillingen, lämnat efter sig.

Parallellt uppdagas Helenas egna tillkortakommanden och självbedrägerier. Hennes dotter Sophie fungerar som katalysator, inte minst sedan hon presenterat en palestinsk pojkvän, visserligen uppvuxen i Köpenhamn, men ändå... Sophie har uppenbarligen mycket att vara missnöjd med och mår mycket illa av att Helena solar sig i strålkastarljuset. I realtid tilldrar sig hela boken under några dagar, när Helena förbereder sig för att ta emot ett "frihetspris" av självaste Angela Merkel för att hon stått emot påtryckningar och hot från radikala muslimer angående en omdiskuterad opera. Pojkvännen Khalil verkar inte heller särskilt glad åt just den saken, även om han verkar gilla sin svärmor in spe för övrigt.

Här sker en dramatisk omkastning. Helena tar emot sitt pris, men samma kväll blir hon huvudperson i ett gissladrama. Helena bryter samman, men inte i dödsångest utan i förtvivlan över de sjaskigheterna hon överöser sig själv med; plötsligt minns hon allt hon tidigare förträngt. Sina älskare, de flesta ovärdiga egomonster, sina försummelser av mor och dotter, sina livslögner.

Lite väl tillrättalagt psykologiskt, kan jag tycka, men ändå hyfsat trovärdigt. Och alls ingen pekoralvarning här, som de jag ibland har velat utfärda för "Kronprinsessan", "Kungamodet" och "Drottningoffret". Danmarks mest lästa författare växer en bit i mina ögon med "Bekännelsen".

Christer B Johansson