Jag röker hellre marijuana

jul172011
Skrivet av Stefan Whilde
PDFSkriv ut

altaltJag har tänkt på det här med dubbelmoral. Jag har också funderat lite grann över svensk drogpolitik. Om jag förstår det rätt är vissa droger tillåtna medan andra är förbjudna. Läkemedelsdroger är till exempel lagliga, rent av subventionerade och dessutom socialt accepterade, medan heroin som också framställs kemiskt är förbjudet. Tobak får vi röka, men vi måste skatta för lasten så att staten tjänar pengar på att vi utsätter oss för något som Socialstyrelsen klassat som farligt, rent generellt alltså och utan hänsyn till individens unika känslighet.

Kaffe är ett naturligt inslag i den svenska kulturen, det vill säga nästan alla dricker det dagligen, ändå finns det läkare som anser att kaffet är beroendeframkallande, nerbrytande, cancerogent. Vi har tillåtelse att köpa alkoholhaltiga drycker på Systembolaget och krogen, men marijuana är strängt förbjudet.

Vodka och vin handlar mycket om svenskens rätt att varva ner till helgen, medan marijuana bör ses som en ungdomssynd vilken med alla medel måste stävjas. Alkohol i små mängder sägs ha läkande effekt, precis som marijuana lindrar smärta, ändå har en gräns dragits mellan det ena och det andra. Vi vet vad alkohol indirekt kan leda till i form av bilolyckor, misshandel och ohälsa, men om någon skulle förbjuda svensken att dricka skulle han starta en revolution.

Coca Cola och Red Bull är missbildande på grund av koffeinet. Vallmo potentierad enligt homeopatiska lagar (utspätt opium) kan väcka en människa ur koma eller bota henne från snarkningar, kronisk trötthet och andningsuppehåll. Mjölk har visat sig bidra till tumörutveckling i enstaka fall, medan fru Olsson på tredje våningen hinkar i sig tre liter om dagen och ändå blir hundratvå år. Ska vi förbjuda mjölk? Ska vi tillåta opium?

Personligen tycker jag om att njuta en kall öl, helst tjeckisk. Jag röker gärna en cigarett till den där ölen, men kaffe blir jag skakig och nervös av. Hellre än att proppa i mig morfin skulle jag röka en joint för att lindra svår smärta, annars använder jag varken hasch eller marijuana och vet knappt hur det smakar. Red Bull dricker jag aldrig eftersom jag anser att koffeinet ger en fejkad energikick. Mjölk smakar kossa. Skafferiljummen whisky passar fint till ett stycke av Rachmaninov eller Neil Young. Äpple ska visst motverka tusen olika åkommor, men nektariner är godare.

Ibland kräver jag en fet korvgryta med jordnötssås trots att vissa belackare menar att kött ger tarmcancer. Faller andan på fastar jag i sju dagar och då dricker jag Tahitian Noni juice från polynesiska öarna och litervis med citronvatten.

Jag duschar kallt när jag fryser och dricker en kopp te om jag svettas i sommarvärmen. Vaccinprogram tar jag avstånd ifrån eftersom de inte är individuellt anpassade och därför träffar blint, det vill säga ett mörkertal får nersatt immunförsvar av vaccin. Forskning visar att känsliga barn kan reagera med eksem, allergi eller astma som en direkt effekt av vaccin och ett fåtal, jag inräknad, drabbas av hög feber och i värsta fall hjärnhinneinflammation.

Sommartid solar och badar jag naken utanför Ystad trots ihärdiga varningar om hudcancer. Jag äter fem glassar ena dagen och en sallad med vitlök- och olivdressing den andra. Men det är sådan jag är. Du är förmodligen annorlunda. Eftersom vi är olika måste vi se på lagar och restriktioner med skepsis. Ibland måste vi till och med bryta mot dem. Det är inte staten som ska tala om för oss vad vi mår bra av, inte heller ska vi låta oss styras av generaliseringar, pekpinnar eller traditioner. Om jag vet vad jag behöver, vet du det också. Svårare än så behöver det inte vara.

Stefan Whilde

 

Inline article positioning by Inline Module.