Veckans eutanasi (ευθανασία )

sep182011
Skrivet av Gregor Flakierski
PDFSkriv ut

Och visst är livet värt att levaOch visst är livet värt att levaEn mycket märklig rättegång pågår just nu i Solna tingsrätt. Ett för tidigt fött barn med svåra hjärnskador bedöms inte ha några chanser att överleva. Efter samråd med föräldrarna kopplas respiratorn och andra livsuppehållande apparater bort. Då det är uppenbart att barnet lider ber föräldrarna läkarteamet om ge det smärtlindring. Barnet dör inte långt därefter.

Talar man med människor som arbetar inom sjukvården säger de samstämmigt att det finns egentligen inget utöver det vanliga i det här fallet, dessvärre händer det mest varje dag. Man tvingas fatta beslut som man helst hade velat slippa. Sedan handlar det bara om att så långt det står i medicinens makt att minska smärtan.

Det märkliga i samanhanget är föräldrarnas agerande. De polisanmäler den ansvariga läkaren, och anklagar henne, direkt eller indirekt, att genom en överdos smärtlindrande medel ha orsakat barnets död.

Det är vad rättegången handlar om. Konsekvenserna kan bli oöverskådliga. Om läkaren fälls kan det komma att innebära att läkaren i framtiden avstår från att erbjuda smärtlindring, också då livsuppehållande apparatur kopplats bort. Resultatet kan bli en smärtsamt och utdragen död för de redan dödsdömda.

Också döden måste få ha sin värdighet, och den står nu på spel i Solna tingsrätt.

Föräldrarnas agerande är svårt att förstå, samtidigt som det är lätt att bli misstänksam mot deras bevekelsegrunder.

Ingen kan förstå den sorg och smärta en förälder upplever då det förlorar ett barn. Men det innebär naturligtvis inte att det skulle ursäkta vilket beteende från de sörjande som helst.

Majgull Axelsson har skrivit en roman som handlar just om förlusten av ett barn.

ROMAN
Moderspassion
Majgull Axelsson
Brombergs, 2011

En våldsam storm är utgångspunkten för Majgull Axelssons senaste roman. Den skapar både den berättartekniska ramen och den rätta stämningen av katastrof och hotande undergång. Några kvinnor tvingas att konfrontera sina liv. På ett intrikat sätt väver Axelsson ihop deras öden.

Bokens titel har en dubbel mening. Det rör sig visserligen om moderskärlek, men det finns också en ironisk, eller rent av mörk, undermening. Alla kvinnorna har svåra och besvärliga relationer till sina barn, ja rent av tragiska och traumatiska. Det handlar om en föräldrageneration som lever sina liv i en nyliberal värld där hela livet är som ett varuhus, där vi fritt kan välja och vraka mellan en mångfald varor. Att skaffa barn blir rätt mycket samma sak. Och att det är för vår skull är alldeles självklart. Resultatet riskerar att bli därefter. Plötsligt upptäcker vi till vår stora häpnad att vi inte fick vad vi betalade för. Och nu blir det blodigt allvar, i värsta fall i ordets bokstavliga bemärkelse.

Männen är antingen helt frånvarande eller skitstövlar, ibland både och. Den enda gången en man kommer till tals tappar Axelsson mycket av fingertoppskänslan och nyanserna i språket. Lite schablonmässigt blir det förstås, även om hon är en alldeles för skicklig författare för att hela lasset ska välta.

Under trycket av alla händelser kommer så huvudpersonerna till insikt och fattar livsavgörande – och troligen mycket kloka – beslut. Det är naturligtvis bra att lämna en öppning, men här faller nog Axelsson offer för en av populärlitteraturens vanligaste fällor, och avslutar med ett klämkäckt happy end.

Samtidigt måste det påpekas att ”Moderspassion” inte är någon terapiroman. Här finns ett tydligt klassperspektiv, personerna agerar i en samhällig verklighet. Det är också en feministisk roman, där författaren är obrottslig lojal mot dessa kvinnor, oavsett deras eventuella tillkortakommanden. De kvinnliga karaktärerna är psykologiskt insiktsfullt tecknade.

Och visst är livet värt att leva.

 

Gregor Flakierski

 

Inline article positioning by Inline Module.