Min väninna som en uppblåsbar docka
Alternativ kvinnlig sexighet? Angelina Jolie, med hotlegs á la spindelbenDet första hon gör är att slänga upp sin nya H-kupa på ett bord inne på restaurang Soho, vid Kungsportsplatsen när vi träffas. "Fantastiskt. Otroligt grymt", säger jag och ler mitt mest fejkade leende. Egentligen tycker jag att de ser läskiga ut de där stenhårda bollarna, och att de är totalt överdimensionerade och inte alls passar henne.
Tillåt mig att presentera en av mina bästa väninnor som nyligen opererat om sig till en docka - en uppblåsbar docka. Och jag vet inte riktigt varför? Är det på grund av dåligt självförtroende? För att hon känner att hon måste passa in i den stereotypa playboy/playmate mall som var och varannan tjej numera önskar vara.
Jag beställer in en kycklingsallad och ser in i min väninnas ansikte. När min mat kommer in är jag så upptagen av att rannsaka mitt minne...var har jag sett detta ansikte förut? att jag nästan missar min mun då jag höjer gaffeln. Och så minns jag. I garderoben hos Niklas. Hon brukar ju sitta i garderoben hos Niklas. Han fick henne i present en gång av sina manliga vänner. De sa att han kunde använda henne då hans flickvän var bortrest. Han har till och med gett henne ett namn. Amber. Hon sitter där naken i mörkret, med tom blick och gapande mun och bara väntar...Och nu har min väninna blivit en av dem. En Amber-klon, vilket jag tycker är mycket sorgligt, vilket jag fäller en själslig tår över.
För några år sen röstades seriefiguren Razor, tecknad av Ulf Lundkvist fram som Sveriges sexigaste manliga seriefigur. Razor ser ut som ett stort svart sargat troll med sylvassa tänder. En blandning av varulv och engelsk staffordshire. Om en kvinna skulle välja att gå omkring och se ut som Razor så skulle hon bli kallad för freak, medan en man som går runt och ser ut som Razor bara är sexig. Tala om att vi lever i en orättvis värld. Medan vi sitter där kommer tre nya Amber-kloner in på restaurangen. De ser exakt ut som min väninna, med sönderblonderat porrbarr och överdimensionerade bröst och läppar. I mina ögon liknar de de stereotypa kvinnliga spelkaraktärer ur PC spelen God of war, eller The Witcher, där man jobbat mer på "boob-physics" än på innehållet. Eller som vilken sida som helst ur ett playboy magasin.
Efter en timma beställer vi in notan, betalar och jag klappar min väninna på axeln, ler mitt mest fejkade leende igen och säger att allt kommer bli bara bra nu när hon opererat om sig till en...Eh. Vi skiljs åt, och när jag kommit ut från restaurangen, och ut i höstsolen så sätter jag mig ner ett slag vid Kopparmärra. Ett gäng tjejer i sexton-sjuttonårs åldern spatserar förbi. Några av dem bär lila extensions i håret och någon har naglar målade i knallgrönt och mitt hjärta gör ett litet skutt av glädje, för i dem ser jag en alternativ kvinnlig sexighet, de har lite av Razor över sig. Deras hud har ännu inte töjts ut eller stramats upp av Doktor skalpell. Ingen har ännu skurit i dem, trots att vart och vartannat tv-program och vartenda tjejmagasin säger till dem att de endast kan bli sexiga, lyckliga genom fysisk smärta, genom att opereras om till stereotypa blow up dolls. Jag reser mig upp, morrar och går sen hem för att odla min alternativa kvinnliga sexighet.
Annelie Babitz
frilansjournalist och blodrytande ultra ninja-feminist
| < Föregående | Nästa > |
|---|







































