Film: Ministern; Regi: Pierre Schöller

maj172012

Skrivet av Roberto Fogelberg Rota

Film - Filmkritik

I den franska filmen Ministern är politikern, genom Olivier Gourmets gestaltning, en handlingens man, stark som en björn.I politikens vackra salar

Ministern
 Regi: Pierre Schöller
Medverkande: Olivier Gourmet, Michel Blanc, Martin Kuypers, Anne Azoulay m.fl.
Frankrike, 2011 Njutafilms

Det finns verk som, om de ses tio år efter produktionsdatum, kommer att betraktas som en dokumentation som beskriver en svunnen tid och dess olika inneboende strömningar. ”Ministern”, som utspelar sig i en modern tid, är en av dem. Vi får under en vecka följa en fransk transportminister bakom stängda dörrar i eleganta Ludwig XV-palats, något som tycks vilja säga att den franska republiken trots revolutioner, kejsare och presidenter bibehåller sin relation till en historiskt avlägsen monarki, mycket mer trogen etiketten än andra monarkier. Intrigerna utspelar sig dock inte i fina salonger eller under duellerande, utan i form av sms-meddelanden och hastiga presskonferenser.

I centrum av filmen står en regering som har förlorat all sin makt och nu skall börja ägna sig åt den vildaste marknadsekonomi, karaktäriserad av privatiseringar och åter privatiseringar, något som det franska folket inte tänker acceptera. Det råder ingen tvekan om att ett ”krigstillstånd” är i färd med att utspelas, men detta krig har för närvarande inga döda. När ministrarna och politikerna skall ha privata middagar hämtar de inspiration från den tid då Frankrike var med och ”vann” det sista stora reguljära kriget i väst, det vill säga andra världskriget.

och kvinnorna ocksåHandlingen kretsar dock kring huvudkaraktären och ministern Gilles personliga politiska triumf, vilken ståtligt avslutas med en nominering. I Olivier Gourmets gestaltning är minstern en handlingens man, stark som en björn, som ägnar sig åt alla typer av laster såsom kedjerökning, supande och om han hade haft mer tid även åt kvinnor samt har ett behov av att visa upp sig själv.

Laurence Briaud står för fotot, elegant gjort med en digitalkamera, sedan klippt av Julien Hirsch, som med sina snabba klipp snarare verkar höra hemma i en amerikansk actionfilmtradition än i den tradition man finner bland franska filmer. Klippningen stöds vidare av ministerns hetsiga dagar och nätter vars tempo går hand i hand med Hirschs klippningsval.

Människor i filmen syns ofta i halva närbilder i trånga salar eller inne i bilar. Ministerns liv framstår som ett liv i behov av synlighet, samtidigt som det försätter honom i situationer där media och det snabba kommunikationssamhället ofta ger en felaktig bild av det skildrade och uppmärksammade. Innan den den tragiska olycka som han själv provocerar fram finns två mycket fina scener som ter sig högst symboliska för relationen mellan staten och ”människan”, en när ministern håller på att försöka smita från sin fru under ett firande och en när han dagdrömmer om att bli tillsammans med medlemmarna i hans kabinett.

Samtidigt är det mötet med den nya chauffören Sylvain Deblé (Martin Kuypers) som personifieras som den vanliga franska väljaren som visar på denna koppling mellan kabinetten och folket. Nästan lik en modern Obelix och mycket glad på grund av sitt arbete samt stum blir hans karaktär viktig i kontrast- och relationsskapandet mellan dessa sfärer.

Roberto Fogelberg Rota