Med anledning av kvinnodagen...några tankar om muslimsk feminism

mar082011
Skrivet av Simon Sorgenfrei
PDFSkriv ut

Fatima MernissiFatima Mernissi1899 publicerade egyptiern Qasim Amin den banbrytande boken "Kvinnans frigörelse". Kanske är det symptomatiskt att det var en man som skrev vad som ofta framställs som den första boken om muslimska kvinnors rätt till ett liv utanför hemmet, liksom det ofta var män som fick genomslag i emancipationsfrågan i Sverige. Lars Johan Hierta - Aftonbladets grundare - är kanske den mest namnkunnige. Liksom Hierta var Amin del i en större reformrörelse - al-Nahda - som ibland kallas den muslimska renässansen. I kampen mot kolonialmakterna skulle islam reformeras, och för den ekonomiska utvecklingen av Egypten var man tvungen, menade Amin, att låta kvinnorna ta del av utbildning och arbetsliv. Befrielseteologi och kvinnans rätt att delta i samhällsutvecklingen blev vapen i kampen mot ett förtryck som ofta understöddes av britter eller fransmän.

Denna sorts befrielseteologiska och reformistiska islamtolkningar har sedan dess inspirerat en rad nytänkare, varav en växande skara kvinnor. I takt med att allt fler kvinnor getts tillträde till högre utbildning har också deras möjligheter att tolka och omtolka islam ökat. En av de i Sverige mest kända kvinnliga muslimska reformisterna är marockanskan Fatima Mernissi, som sedan 1970-talet varit en av de mest betydande kritikerna av ojämlika könsroller i islams namn. Två av hennes böcker finns översatta till svenska, med titlarna Drömmar om frihet och Sharazad reser västerut.
I en av sina böcker, The Forgotten Queens of Islam, lyfter hon fram flera betydande kvinnor ur historien. Denna forskning har haft en stor betydelse för att ge röst åt muslimska kvinnor, i såväl historia som nutid. Mernissi har också kunnat visa hur en patriarkal historieskrivning har stärkt en lika patriarkal könsmaktsordning. Genom om att förtiga kvinnors roll och betydelse för religionens utformning i historien har man förnekat dem utrymme att verka i nuet. Genom att lyfta fram starka kvinnor i Muhammads och andra historiska centralfigurers närhet vill Mernissi visa att rådande könsmaktsordning inte är i enlighet med traditionen eller legitimeras av Koranen eller Muhammads sunna. Hennes forskning kan härigenom ses som ett försök att legitimera sin egen och andra kvinnors akademiska, aktivistiska och litterära verksamhet.

Amin och Mernissi har båda varit pionjärer och idag finns mängder av kvinnliga forskare, författare och aktivister, som Kecia Ali, Leila Aboulela och Irshad Manji, vilka tar aktiv del i den ständigt pågående diskussionen om hur islam ska tolkas och vilka roller kvinnor har rätt att spela, i religion och i samhället.

I takt med att fler kvinnor kan forska och skriva har också bilden av islams historia ytterligare reviderats eftersom intresset för kvinnors roller i historien ökat. Kanske är detta inte lika mycket en historisk förändring, som ett bidrag till att förändra vår syn på muslimsk historia?

Bland de främsta namnen idag kan nämnas Amina Wadud - som gjort sig känd både som teolog och som imam för könsblandade församlingar - liksom Asma Barlas och Asra Nomani som på olika sätt har varit verksamma som forskare och aktivister i kampen mot patriarkala islamtolkningar.

I rapporteringen om de revolter som skakar flera länder i Mellanöstern och Nordafrika med krav på demokrati och mänskliga rättigheter har journalister flera gången uttryckt sin förvåning över att se beslöjade kvinnor på barrikaderna. Västerländsk media inte hängt med i den ovan skissade utvecklingen. Feministiska röster i väst har ofta identifierat religion i sig som ett av problemen, och därför ställt sig kritiska till att muslimska kvinnor sökt frigörelse inom ramarna för islam, snarare än från islam. Denna kritik har föranlett att många muslimer som arbetar för kvinnors frigörelse inom ramen för islam inte vill kalla sig feminister, eftersom de ser feminismen som ännu en islamfientlig västerländsk ideologi.

I många muslimska, och andra före detta koloniserade länder, har sekularism och dess företrädare - från Kemal Ataturk och framåt - kommit att förknippas med maktfullkomlighet och människorättsliga inskränkningar snarare än med demokrati. Oppositionen ofta letts av religiösa grupper, som exempelvis det Muslimska brödraskapet i Egypten. Det har bidragit till att västunderstödd sekularism kunnat uppfattas som odemokratisk, medan islam gjorts till symbol för social rättvisa, demokrati - och kvinnlig frigörelse.

Begrepp ändrar betydelse beroende på kontext. Det patriarkala förtrycket och kontrollen tar sig olika former i olika sammanhang. Detta visar Fatima Mernissi i Shahrazad  reser västerut. I denna självbiografiskt färgade bok undersöker hon orientalismens haremsfantasier, så som de framställs i västerländsk konst och litteratur, och relaterar dessa till sin egen haremsuppväxt i Marocko (beskriven i Drömmar om frihet) och med den egna litteraturens ofta handlingskraftiga hjältinnor. Härigenom vill hon visa hur den västerländska fantasin mer än det faktiska haremet har erotiserat och passiverat den muslimska kvinnan.

Hon går sedan vidare till att se närmare på västerländska könsförhållanden. Är verkligen kvinnorna i väst så mycket friare än sina muslimska systrar? Mernissi menar att så inte självklart är fallet. När hon en dag kommer in i en amerikansk klädaffär och får höra att hon är för stor - de har inga klänningar i hennes storlek - anar hon arten och subtiliteten av det västerländska kvinnoförtrycket.

Den österländska mannen stänger in kvinnan i rummet, medan de västerländska männen håller sina kvinnor fångna i tiden, menar Mernissi. Tv-serier, reklamfilmer och klädstorlekar - allt samverkar för att tvinga in kvinnan i en evig tonårstid. "För att vara vacker måste kvinnorna se barnsliga och enfaldiga ut. När en kvinna verkar mogen och självsäker, eller låter sina höfter svälla ut, underkänns hon som ful," skriver Mernissi.

Drömmar om frihet ser olika ut beroende på arten av förtrycket - det kan vara viktigt att tänka på idag, när demokrater i väst misstänkliggör muslimska demokratikämpars val av ledare, eller - med tanke på kvinnodagen - sekulära feminister misstänkliggör muslimska feministers idé om befrielse.

Simon Sorgenfrei
Inline article positioning by Inline Module.

Om den fria debatten

Yttrandefriheten omfattar rätten att yttra och föra fram åsikter utan censur, begränsning eller någon typ av bestraffning enligt FN:s deklaration. Vårt val att inte profilera oss politiskt är det som skiljer Tidningen Kulturen från många tidningar i Sverige. Ingen artikel  speglar Tidningen Kulturens estetiska, politiska, etiska åsikter, utan tillhör enbart den enskilda författaren till varje essä, porträtt, reportage, krönika, recension eller insändare vi publicerar.