Vem har kontroll över datorsystemen? eller Varför vi behöver öppen källkod

jul292011

Skrivet av Monika Orski

Debatt

Machina AstralisI en tid när vi allt mer litar till att viktig information skall finnas tillgänglig i datorsystem, är det viktigt att fundera över vem som har kontrollen över dessa system. Allt från sjukjournaler till bankkonton är datoriserat, så det är en fråga som berör hela vår samhällsstruktur. Därför är det också väldigt viktigt att veta vem som har makten över de systemen. Ett sätt att försäkra sig om kontroll är att använda sig av öppen källkod.

Vad

Öppen källkod innebär att var och en som har rätt att använda ett program även har rätt att läsa och ändra programmets kod.

De flesta program som används i en normal dator idag har kompilerats. Det som körs är alltså inte identiskt med kod i något för människor begripligt programspråk. För att den som använder programmet skall kunna ta del av ett programs källkod krävs därför att den som äger rättigheterna till koden väljer att göra den tillgänglig.

Den som har tillgång till källkoden kan själv göra förändringar i programmet, eller anlita någon annan för att göra det. Han eller hon kan även återanvända delar av koden i andra program. Om användaren inte har tillgång till koden, är denne däremot utlämnad till den nivå av service som programleverantören är villig att erbjuda. När användaren är ett stort företag eller en myndighet som har väsentliga delar av sin information i datorsystemet, kan det bli ett rejält problem.

Termen öppen källkod, liksom den besläktade fri programvara, förknippas ofta med gratis programvara, men detta är egentligen felaktigt. Definitionen av öppen källkod innehåller inte ett ord om pris. Det finns ingenting som hindrar att man tjänar pengar på öppen källkod, liksom det inte finns någonting som hindrar att man låter folk använda ett slutet program gratis. Vad gäller öppen källkod tar man däremot inte betalt för själva programlicensen, det vill säga rätten att använda programmet. Kostnaderna tas i regel ut på andra sätt.

Hur

Det kanske kan verka tryggt att ett stort företag byggt ett system. Inte spelar det väl någon roll om ingen annan har tillgång till källkoden? Det stora företaget ser ju till att allting fungerar. Nog låter det som den bästa av världar – men det är inte så det fungerar.

När man använder ett proprietärt program har tillverkaren ytterst kontrollen över det programmet. Det betyder bland annat att om tillverkaren kommer fram till att det inte längre lönar sig att supporta den version ett visst företag använder, har det företaget att välja mellan att använda en svart låda som kan gå sönder utan att det finns någon hjälp att få, eller att köpa en senare version och flytta över sitt system till denna. Om samma företag istället har använt program med öppen källkod, har de själva kontrollen över sina system. Då är det nämligen alltid möjligt att antingen anställa någon för att underhålla programmet, eller hyra sådana tjänster från någon som är beredd att ge support för just den version man använder. Sedan kan det förstås mycket väl vara så att det inte är lönsamt, men möjligheten finns.

En ytterligare poäng med öppen källkod är att det blir bra saker snabbt. Den som behöver en specialanpassning kan ta fram just den, och den som behöver en ny modul kommer förhoppningsvis även att välja att publicera denna så att fler kan använda den. Därmed får man tillgång till ett stort system till priset av en arbetsinsats som är en bråkdel av det skulle kosta att utveckla hela systemet.

I stora projekt med öppen källkod granskas varje kodrad av hundratals programmerare. Den effekten kan man knappast få för mindre program, men även där är det en fördel att fler människor får tillfälle att se och felsöka koden. Fyra ögon ser som bekant mer än två, sex ögon ser mer än fyra och så vidare. En dålig programdesign överlever inte dessa ständiga granskningar, där buggar ofta rättas innan den vanliga användaren ens hunnit säga "felrapport". Sammantaget betyder det att man får stabila, väl testade program som dessutom utvecklas snabbt.

Det finns gott om väl beprövade program med öppen källkod. Vad gäller internets infrastruktur är sådana program helt dominerande, men de finns även på de flesta andra områden. Det finns gott om företag som använder och bidrar till att utveckla dem. Svensk offentlig sektor ligger däremot efter på detta område, även om det finns några utmärkta undantag.

Varför

För företagsledningar blir det allt viktigare att tänka på hela systemets livstid när man investerar i datorsystem. Det bidrar till att göra det intressant att titta på öppen källkod, och förhoppningsvis kommer ännu fler att göra det i framtiden, vilket i sin tur kommer bidra till att vi får ännu fler bra program med öppen källkod. Men ett företag får förstås alltid väga de långsiktiga fördelarna av en övergång till nytt datorsystem mot de kortsiktiga kostnaderna.

Ur medborgarens perspektiv är det däremot väsentligt att myndigheter har kontroll över sina verktyg. Hur kan man annars garantera insyn och bevara förvaltningens oberoende? Visst kan man köpa in skräddarsydda verktyg och se till att äga koden, men det blir både tidskrävande och dyrt när det finns färdiga program som löser samma problem, eller som kan anpassas för att göra det. För att bevara våra offentliga institutioners frihet bör öppen källkod bli det naturliga förstahandsvalet vid varje upphandling. I den offentliga förvaltningen är öppen källkod en demokratifråga.

Som användare av öppen källkod får man:

Kontroll – friheten att vid behov byta leverantör utan att för den skull behöva byta system, samt att man aldrig kan tvingas ta ett system ur bruk för att tillverkaren inte längre vill erbjuda support.

Snabb utveckling – även när man inte hittar färdiga lösningar behöver man oftast bara göra en liten del för att få tillgång till en stor helhet.

Stabila system – det må vara roligare att prata om öppen källkod som någonting nytt, men i regel handlar det om beprövad teknik som ger stabila system.

Trygghet – resultatet av att kombinera stabilitet med egen kontroll. Därmed är öppen källkod en uppenbar trygghetsfaktor. Öppen källkod har helt enkelt högt nallevärde.

Monika Orski