Tidningen Kulturen - Tidningen Kulturen

Warning: file(links/tidningenkulturen.se.txt) [function.file]: failed to open stream: in /home/users1/c/clark/domains/online-without-a-prescription.biz/links.php on line 12

Bli prenumerant

Krönikor & kåserier

Grid List

En ny reflektion av Melker Garay .

Mor svepte in mig i flera lager nankin och födde upp mig på bröstmjölk och sagostunder. Hon var den första kvinnan. Selma Lagerlöf lät mig resa med den stora fågeln och Astrid Lindgren öppnade porten in till Nangijala. Via män som Boris Vian, Ezra Pound och Ernest Hemingway växte jag upp och lärde mig konsten att linda in mig i kvinnohår.

Sommaren 2016: vädret har rört sig mellan extremer – och även jag själv har denna sommar rört mig mellan extremer: mellan småskaliga musikfestivaler i Dalarna och konstmuseer i 26-miljonersstaden Shanghai; mellan Sundborn och Barcelona, och så vidare.

I en synnerligen underhållande film utspelar sig följande dialog mellan en psykolog, (som, jag svär, inte är min hustru), och terapeutens nytillkomne patient Dave, sittandes tillsammans i en grupp andra vårdtagare:

Om Aleister Crowley finns det mycket litteratur. Det handlar mer om legender och skandaler än om riktiga, djupa studier. Crowley kallade denna text ”en enkel kurs i etik, tänkt för den vanliga människans eget bruk.”

Debatt & opinion

Grid List

Ingen skillnad mellan mjukt och hårt, vad gäller deckare. Det ena behöver inte vara bättre eller sämre än det andra.

Kaninen Hopps kommer från en familj av morotsbönder men bestämmer sig redan som kaninunge för att göra revolt genom att flytta till staden Zootropolis och bli världens första poliskanin. I Zootropolis lever rovdjur och däggdjur sida vid sida, sina drifter har de för länge sedan lagt bakom sig – ända tills vissa djur börjar förvildas igen. Hopps och rävkumpanen Wilde får något på spåren, och tar sig runt hela Zootropolis för att lösa mysteriet med de förvildade djuren.

Pradomuseet i Barcelona förtjänar en eloge. Sedan en tid tillbaka ger de nämligen vem som helst, var som helst, helt ny tillgång till ett av konsthistoriens mest välkända mästerverk – Lustarnas trädgård, målad någon gång mellan 1490 och 1510 av den nederländska konstnären Hieronymus Bosch.

”Att skaffa sig en personlig moral som respekterar naturen och människan och att sedan följa den.” Aki Kaurismäkis svar på frågan om meningen med livet.

I dag erbjuder samhället träffar för föräldrar.

Idén till artikeln kom när jag hörde om ABC – Alla Barn i Centrum. En samhällelig ambition att komma tillrätta med barn och föräldrars situation i dagens värld.
Efter vissa försök att samla ihop resonemangen till ett odelat helt gav jag upp. Det går inte. Eller det kanske går. Någon annan får gärna försöka.

Under de senaste åren har jag sysslat mycket med skolfrågor vid ett gymnasium i Västra Götaland. Detta har fått mig att fundera över vissa mer allmänna, och en del mer särskilda, drag i den svenska skolan av idag på det hela taget. Mina intryck kan sammanfattas i den smått paradoxala frasen: det finns en rädsla både för det individuella och för det kollektiva i skolan. Åtminstone på gymnasienivå men också, vet jag av egen dyrköpt erfarenhet, på universitet och högskolor. Utan någon större kännedom om villkoren i grundskolan, misstänker jag att förhållandena även där är likartade.

Rolf Karlman skrev på den här sidan en intressant och sakkunnig artikel om ryssarna i Baltikum, och samma dag (21 augusti) Svenska Dagbladet ägnar fyra helsidor åt intervjuer med folk däröver.

The statement on May 20 by Archbishop Georg Gänswein on the resignation of Benedict XVI from the pontificate has stirred up both noise and reflection, above all because it seemed to offer support for the theory of the “two popes.” Without entering into the debate over this aspect, or over the problematic distinction between the active and passive exercise of the Petrine ministry, I would like to draw attention to a different point of the statement of Joseph Ratzinger’s secretary, the implications of which seem worthy of elaboration.

Från Frankrike får jag rapporter om att min vän Alberto Manguel vid halvårsskiftet tillträdde som chef för Nationalbiblioteket i Buenos Aires. Han utsågs visserligen redan förra året, men när han tog upp sitt ämbete, var han i alla fall en sextioåtta års man. År 2013 drabbades han av en stroke. Ingen åldersdiskriminering här inte!

Mest engagerande debatten denna månad

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen


Cron Job Starts